Tariffchock: Kan Trumps initiativ utlösa en global recession?

För att den globala ekonomin ska hamna i en recession krävs det vanligtvis en verkligt massiv chock. Sedan andra världskriget har det bara förekommit två sådana händelser - finanskrisen 2008-2009 och covid-19-pandemin 2020. De tullar som Donald Trump införde på vad han kallade "befrielsedagen" kan dock mycket väl bli katalysatorn för en ny ekonomisk kollaps.

"Befrielsedagen" och dess konsekvenser i biljonklassen

Den 2 april meddelade USA:s president Donald Trump att han skulle införa "ömsesidiga tullar" på all import. Initiativet, som går under namnet "Liberation Day", omfattar följande: en grundtull på 10 procent på alla varor som importeras till USA från och med den 5 april. Från och med den 9 april kommer "ömsesidiga tullar" - högre tullar riktade mot specifika länder - att träda i kraft. Bland de hårdast drabbade länderna finns Kina (54%), Vietnam (46%), Japan (24%), Sydkorea (25%) och Europeiska unionen (20%). Vissa varor, däribland bilar och elektronik, omfattas av ytterligare avgifter.

Enligt Evercores beräkningar kan den totala årliga kostnaden för amerikanska importörer överstiga 1 biljon dollar - eller cirka 7.300 dollar per hushåll - om den genomsnittliga tullen når 29%. Detta skulle kunna leda till stigande priser, produktbrist och en kraftigt minskad efterfrågan från konsumenterna.

Begränsad tillgång till världens största konsumentmarknad skulle dessutom kunna få allvarliga konsekvenser för exportberoende ekonomier som Tyskland, Kina och Mexiko. Med tanke på komplexiteten i de globala leveranskedjorna skulle även ett partiellt genomförande av denna tullpolitik kunna orsaka betydande störningar i hela världen.

Loading...

Globala ledare reagerar

Världsledarna slösade ingen tid på att reagera på Trumps tillkännagivande. Kina fördömde tullarna som en kränkning av internationella handelsnormer. Det kinesiska handelsministeriet varnade för att åtgärderna skulle orsaka allvarliga störningar i de globala leveranskedjorna och lovade att vidta motåtgärder. Analytiker varnade för att denna åtgärd ytterligare skulle kunna eskalera handelsspänningarna mellan USA och Kina och öka inflationstrycket i den amerikanska ekonomin.

Även Kanada reagerade med stark kritik. Premiärminister Justin Trudeau lovade att försvara de kanadensiska arbetarnas intressen och antydde potentiella vedergällningstullar.

Taiwan, som nu omfattas av en tull på 32% (exklusive halvledare), beklagade beslutet och sade att man skulle söka direkta samtal med Washington. Taiwanesiska myndigheter noterade också att USA:s tidigare teknikrestriktioner mot Kina hade bidragit till den handelsobalans som Trump nu försöker lösa genom tullar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterade USA:s agerande:

"Det här är ett hårt slag mot världsekonomin. Den globala ekonomin kommer att drabbas hårt, osäkerheten kommer att öka och protektionismen kommer att intensifieras. Konsekvenserna kommer att bli allvarliga för alla", sade hon.

Loading...

Panik på marknaden

Marknaden reageradeomedelbart: terminerna för Dow, Nasdaq och S&P 500 sjönk med mellan 2 och 4 procent innan handelssessionen ens hade öppnat. De europeiska och asiatiska indexen följde efter och vände också nedåt. På valutamarknaden stärktes den amerikanska dollarn när investerare flydde till säkra tillgångar, medan guldet steg till nya toppnivåer.

Analytiker på JPMorgan tror att om den nuvarande amerikanska retoriken fortsätter utan förhandlingar kan handelskonflikten eskalera till ett fullskaligt ekonomiskt krig. I så fall skulle global BNP 2025 kunna minska med 1,5-2% jämfört med nuvarande prognoser, och recessionen skulle påverka ekonomierna i USA, EU och Asien.

Trumps tullar slår mot krypto

Inledningsvis reagerade kryptovalutamarknaden positivt på tillkännagivandet av en bastull på 10%, eftersom investerare såg det som ett tecken på en måttlig strategi. När initiativets fulla omfattning stod klart - inklusive betydligt högre tullar för specifika länder - vände dock marknadssentimentet snabbt. En bred utförsäljning följde.

Ethereum sjönk med mer än 6% och föll från 1 930 dollar till 1 800 dollar. Det totala kryptomarknadsvärdet krympte med 5,3% till 2,7 biljoner dollar. Crypto Fear & Greed Index föll till 25, vilket signalerar "extrem rädsla" bland investerare.

Bitcoin steg kortvarigt till 88 500 USD men förlorade sedan över 5% och sjönk till cirka 82 800 USD. Senare började priserna återhämta vissa förluster. På morgonen den 3 april hade Bitcoin återhämtat sig till 83 200 dollar, medan Ethereum klättrade tillbaka till 1 800 dollar.

Loading...

Denna återhämtning kan tyda på att marknaden, trots trycket, behåller motståndskraft och anpassningsförmåga. Samtidigt ser vissa investerare korrigeringen som en möjlighet att gå in i positioner till lägre priser.

Gruvdrift under press

De nya tullarna har blivit ett allvarligt hot mot Bitcoin-gruvdrift. ASICs - de specialiserade enheter som krävs för mining - tillverkas huvudsakligen i Kina och Taiwan. De ökade tullarna förväntas höja deras priser och komplicera logistiken.

Det är viktigt att komma ihåg att blockbelöningarna förblir fasta och inte tillåter miners att kompensera för stigande driftskostnader. På kort sikt kan detta leda till en konsolidering av marknaden och en ökning av de större aktörernas andel.

"Stigande ASIC-priser kan tvinga bort vissa amerikanska miners från marknaden och minska nätverkssvårigheterna - vilket potentiellt kan öka lönsamheten för dem som kan överleva", säger Darcy Dobaras, CFO på Hive Digital.

Kan detta vara en möjlighet?

Trots den utbredda pessimismen ser vissa marknadsaktörer en potentiell uppsida i den nuvarande utvecklingen. Att svagare aktörer lämnar marknaden kan förbättra den totala effektiviteten i gruvdriften. Samtidigt kan stigande tullintäkter göra det möjligt för den amerikanska regeringen att köpa mer Bitcoin genom en budgetneutral strategi - en som inte är beroende av skattebetalarnas medel.

Om en del av tullintäkterna avsätts för att bygga upp en statlig kryptovalutareserv kan det bli ett nytt verktyg för att stärka den finansiella motståndskraften.

Vissa investerare tror också att den växande ekonomiska osäkerheten och en försvagad dollar kommer att driva förnyat intresse för decentraliserade tillgångar som BTC. Detta kan gynna kryptomarknaden på både medellång och lång sikt.

Vad händer härnäst?

Kommer de nya tullarna att förbli en politisk manöver eller utvecklas till en systemisk politik med långsiktiga konsekvenser? Det återstår att se. Vad som dock redan står klart är att den pågående handelskonfrontationen mellan USA och världens största ekonomier i grunden kan komma att omformulera reglerna för den globala handeln.

Den osäkerhet som tullarna skapar tvingar investerare att omvärdera sina strategier. Vissa satsar på kortsiktig volatilitet, medan andra förbereder sig för strukturella förändringar i den globala ekonomin. Med tanke på de nuvarande trenderna ligger internationell handel, gränsöverskridande leveranskedjor och känsliga branscher som fordons- och teknikindustrin alla i högriskzonen.

För kryptomarknaden innebär detta ögonblick inte bara en utmaning, utan också en möjlighet. Trots tillbakagången har marknaden fått välbehövlig klarhet: institutionella aktörer förstår nu bättre omfattningen av och avsikten med den nya politiken. Detta öppnar ett fönster av möjligheter - både för strategiska inträden till lägre värderingar och för att ompröva rollen för decentraliserade tillgångar.

På lång sikt kan dessa tariffer till och med gynna vissa kryptovalutor - och positionera dem som alternativa tillgångar bortom regeringars och centralbankers kontroll.