Blockkedjor och statsfinanser: Ett verktyg för transparens eller total kontroll?

Binances tidigare VD Changpeng Zhao anser att regeringar världen över bör använda blockchain för att övervaka utgifter och säkerställa transparens.

Vid första anblicken verkar idén logisk. Blockchain är inte bara en teknik utan ett kraftfullt verktyg för att bekämpa korruption, finansiella bedrägerier och felaktig fördelning av budgetmedel. En djupare analys avslöjar dock ett kritiskt dilemma: att integrera blockkedjan i statsfinanserna är inte bara ett steg mot transparens utan också en potentiell mekanism för total kontroll över ekonomin och medborgarna.

Blockchain som en mekanism mot korruption

En av blockkedjans främsta fördelar är att uppgifterna är oföränderliga. Till skillnad från traditionella redovisningssystem, där data kan ändras, raderas eller döljas, registrerar blockchain varje transaktion permanent. Detta innebär att

- alla medborgare kan verifiera hur offentliga medel används.- Tjänstemän kan inte stjäla pengar genom fiktiva anbud eller uppblåsta kontrakt.- fördelningen av budgetresurser blir transparent och automatiserad.

Om till exempel 1 miljard dollar avsätts för vägbyggen kan användarna i realtid spåra vilka företag som fick pengarna, vilket arbete som slutfördes och hur mycket pengar som återstår.

Loading...

Ett liknande tillvägagångssätt testas redan i Estland, där blockchain används för att lagra medicinska journaler, statliga kontrakt och till och med valresultat. Att hantera specifika sektorer med blockchain är dock en sak, medan det är en helt annan sak att överföra ett helt nationellt finansiellt system till det.

Hur regeringar kan använda blockchain

Om alla statliga transaktioner skulle registreras i blockkedjan skulle flera scenarier uppstå:

- Transparenta offentliga utgifter: Skattebetalarna skulle se exakt hur deras pengar används.- automatisering av statliga finanser: Smarta kontrakt skulle kunna eliminera mänskliga fel vid utdelning av bidrag och pensioner.- Tillslag mot skuggekonomin: Alla finansiella flöden skulle kunna spåras, vilket skulle göra skatteflykt och penningtvätt svårare.

En grundläggande fråga uppstår dock: Kommer en sådan blockkedja att vara decentraliserad (oberoende av en enda myndighet), eller kommer den att stå under full statlig kontroll?

Var slutar transparensen och var börjar kontrollen?

Om staten tar full kontroll över blockkedjanätverk kan tekniken utvecklas från ett verktyg för transparens till ett system för massövervakning. Föreställ dig ett scenario där staten inte bara spårar sina utgifter utan också övervakar alla sina medborgares finansiella transaktioner. De potentiella konsekvenserna inkluderar:

- Fullständig spårning av personliga utgifter. Myndigheterna skulle se vem som spenderar pengar var och på vad.- Begränsningar av den ekonomiska friheten. Regeringen kan införa "riktade" budgetar, vilket innebär att pengar endast får spenderas på i förväg godkända kategorier.- Digital censur. Vissa organisationer eller individer skulle kunna nekas tillgång till finansiella tjänster.

Dessa scenarier är inte längre science fiction. I Kina påverkar det sociala kreditsystemet redan medborgarnas ekonomiska beteende och påverkar deras tillgång till lån, transporter och jobbmöjligheter. Om detta kombineras med blockchain kan regeringar få en kontrollnivå som saknar motstycke.

Digitala centralbanksvalutor (CBDC)

Många länder håller redan på att utveckla digitala centralbanksvalutor (CBDC) baserade på blockkedjeteknik. EU arbetar med den digitala euron, USA undersöker den digitala dollarn och Kina testar aktivt den digitala yuanen.

Skillnaden mellan traditionella kryptovalutor (t.ex. Bitcoin) och statligt kontrollerade CBDC är dock enorm:

- Bitcoin är decentraliserat och kontrolleras inte av någon regering.- CBDC är helt kontrollerade av centrala myndigheter.

Detta innebär att regeringar i framtiden automatiskt kan begränsa medborgarnas utgifter, införa negativa räntor eller till och med "förfalla" pengar baserat på politiska eller ekonomiska förhållanden.

Vilken blockkedja är bäst för myndigheter?

Att välja rätt blockkedja är avgörande för att säkerställa både transparens och säkerhet i myndigheternas ekonomiska förvaltning. Här är några av de mest lovande alternativen:

Ethereum

Ethereum är ledande inom smarta kontrakt och decentraliserade applikationer. Det är en av de mest använda blockkedjorna, vilket gör den till ett idealiskt val för transparent ekonomisk förvaltning. Med Ethereum 2.0 (Proof-of-Stake) har energiförbrukningen minskat avsevärt, vilket gör det till ett mer hållbart alternativ.

Cardano

Cardano är känt för sitt vetenskapliga tillvägagångssätt och fokus på hållbarhet. Den använder Proof-of-Stake, vilket gör den energieffektiv samtidigt som den garanterar säkerhet och tillförlitlighet för finansiella transaktioner.

Polkadot

Polkadot är utformat för att integrera flera blockkedjor, vilket gör det särskilt värdefullt för myndighetssystem som arbetar över olika plattformar. Dess parachain-arkitektur möjliggör skalbarhet och flexibilitet, vilket gör att infrastrukturen kan anpassas till specifika nationella behov.

Solana

Solana utmärker sig genom hög hastighet och låga transaktionskostnader, vilket gör den optimal för frekventa transaktioner. Med en kapacitet på upp till 65.000 transaktioner per sekund erbjuder den hög skalbarhet, samtidigt som de låga avgifterna möjliggör en kostnadseffektiv verksamhet. Detta gör Solana idealisk för applikationer som kräver omedelbar interaktion.

BNB-kedjan

BNB Chain är en högpresterande blockkedja som är utformad för skalbarhet och kostnadseffektivitet. Med hjälp av Proof of Staked Authority (PoSA) kombinerar den låga avgifter och höghastighetsbearbetning, vilket gör den attraktiv för statlig användning. Dess centralisering på grund av ett begränsat antal validerare ger dock upphov till oro för kontroll och potentiella sårbarheter.

Tezos

Tezos är känt för sin självuppgraderande mekanism, som möjliggör förbättringar utan nätverkssplittringar (forks). Den erbjuder flexibilitet, långsiktig hållbarhet och säkerhet, vilket gör den till ett starkt alternativ för hantering och lagring av känslig myndighetsdata.

Om decentralisering och ett väletablerat ekosystem prioriteras är Ethereum alltså det bästa valet. Om skalbarhet och låga kostnader är avgörande kan Solana eller Polkadot vara bättre alternativ. För hållbarhetsinriktade regeringar skulle Cardano eller Tezos vara idealiska.

Loading...

Var finns balansen?

Integrationen av blockkedjor i myndighetssystem är oundviklig. Den verkliga frågan är vilken form denna blockkedja kommer att ta - om den kommer att vara decentraliserad och transparent, vilket säkerställer att medborgarna har lika tillgång till information, eller centraliserad och statligt kontrollerad, vilket förvandlar tekniken till ett instrument för massövervakning.

Changpeng Zhao kan ha rätt - blockkedjor har potential att göra statsfinanserna transparenta. Men om denna teknik hamnar i fel händer kan vi hamna i en värld där varje finansiell transaktion inte bara registreras utan också godkänns av staten.

Den ultimata frågan kvarstår: är vi redo att ge regeringar absolut kontroll över våra pengar?