Euroområdets ekonomi överträffar prognoserna under Q1
Eurozonens BNP överträffar prognoserna med en tillväxt på 0,4% under första kvartalet trots motvind från handeln.
Euroområdets ekonomi växte med 0,4% under första kvartalet 2025, vilket fördubblade de flesta prognoser och signalerade överraskande motståndskraft bland USA: s handelspress och dämpad konsumentaktivitet.
Eurostat-data som släpptes på onsdagen visade att regionen överträffade förväntningarna på 0,2% tillväxt, med vinster som till stor del drivs av mindre, sydeuropeiska ekonomier, rapporterar Cryptopolitan.
Tyskland undviker recession, men momentum är fortsatt svagt
Tyskland, den största ekonomin i blocket, lyckades en blygsam ökning av BNP med 0,2% efter en minskning med 0,2% under Q4 2024, och undvek knappt en teknisk lågkonjunktur. Tillväxten berodde på en liten återhämtning i hushållens konsumtion och företagens investeringar, även om en bredare svaghet i industrin kvarstod. Nyckelsektorer som bilindustrin och byggsektorn fortsätter att pressas av stigande kostnader och exportosäkerhet, särskilt med tanke på att USA:s tullar på europeiska varor hotar under sommaren.
Berlin står nu inför en kritisk deadline i juli, då en tillfällig sänkning av USA:s tullar från 20 till 10 procent ska löpa ut. Tysklands ekonomiminister Robert Habeck varnade förra veckan för att landet kan komma att uppvisa nolltillväxt för helåret på grund av dessa handelsfriktioner och försämrade företagsklimatet.
Sydeuropa och Irland leder uppsidan
Tillväxtsiffran lyftes av starkare resultat i mindre ekonomier. Spanien och Litauen redovisade båda en tillväxt på 0,6% för kvartalet, medan Italien ökade med 0,3%. Irland noterade en kraftig kvartalsuppgång på 3,2% - inte ovanligt med tanke på landets stora exponering mot multinationell verksamhet, som ofta snedvrider BNP-mätningarna.
Frankrike ökade med endast 0,1 procent, vilket återspeglar en trög inhemsk efterfrågan och ett begränsat momentum trots ECB:s lättnader.
ECB:s policy stödjer men är inte immun mot handelschocker
Europeiska centralbanken har sänkt räntorna sedan mitten av 2023 för att stimulera tillväxten, och sänkte senast sin styrränta till 2,25 procent tidigare denna månad. ECB-chefen Christine Lagarde sade att EU:s disinflationsbana nästan är avslutad, vilket skapar förutsättningar för fortsatt policystöd. Hon varnade dock för att externa chocker - i synnerhet Trumps tullagenda - riskerar att spåra ur återhämtningen.
ECB ska uppdatera sina tillväxt- och inflationsprognoser i juni, och eventuella tecken på handelseskalering med USA kan påverka takten och djupet i framtida räntesänkningar. Samtidigt har EU avvaktat med att införa vedergällningstullar men indikerat att samtalen med Washington måste leda till framsteg före juli för att undvika ytterligare upptrappning.
De senaste uppgifterna ger en sällsynt överraskning på uppsidan för euroområdet. Men med bräcklig tillväxt i kärnekonomierna och ökande externa risker är vägen framåt fortsatt osäker.
Nyligen skrev vi att euron lättade något på tisdagen och handlades runt 1,1390 dollar efter att ha närmat sig 1,15 dollar tidigare denna månad, den högsta nivån sedan 2021.
