ECB signalerar ytterligare räntehöjningar när energiriskerna hotar inflationsutsikterna
Beslutsfattare vid Europeiska centralbanken håller dörren öppen för ytterligare räntehöjningar, eftersom energichocken från kriget i Iran hotar att hålla inflationen över målet. Tjänstemännen fäster särskild vikt vid kostnaderna för olja, naturgas och el samtidigt som de bedömer om högre energiräkningar börjar få genomslag på löner och bredare priser.
Höjdpunkter
- ECB höjde sin inlåningsränta till 2,5 %.
- Tjänstemännen håller dörren öppen för ytterligare räntehöjningar.
- Gas, el och diesel är centrala inflationsrisker.
- Marknaderna prisar in ytterligare tre höjningar senast i oktober 2027.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Bloomberg rapporterade att Peter Kazimir, ledamot av ECB-rådet, ser inflationsriskerna som tydligt uppåtriktade och säger att ECB är beredd att strama åt penningpolitiken igen om inkommande data kräver det. Isabel Schnabel, ledamot av direktionen, lyfte separat fram den senaste utvecklingen för energipriserna som en växande oro för centralbanken.
Energichocken håller uppe trycket på ECB
ECB höjde sin inlåningsränta med 25 räntepunkter till 2,5 % förra veckan, den andra höjningen sedan kriget i Iran började. Högre olje- och andra energikostnader har gjort inflationsutsikterna mer komplexa, även när ekonomin i euroområdet har visat sig vara mer motståndskraftig än väntat.
Naturgas blir ett särskilt bekymmer. Europeiska gaspriser har nästan tredubblats i år, samtidigt som lagernivåerna fortfarande är ovanligt låga inför vintern. Ytterligare leveransstörningar eller kallare väder än normalt kan intensifiera konkurrensen med asiatiska köpare om LNG och pressa upp kostnaderna.
Diesel är en annan källa till tryck, eftersom den minskade raffineringskapaciteten inte snabbt kan återställas. Kombinationen ökar risken för att energichocken varar tillräckligt länge för att sprida sig bortom den övergripande inflationen.
Beslutsfattare håller utkik efter andrahandseffekter
ECB försöker nu avgöra om ihållande energikostnader förändrar inflationsförväntningarna och får genomslag på löner, varor och tjänster. Kazimir uppgav att beslutsfattarna behöver mer bevis på efterfrågan och förhållandena på arbetsmarknaden innan de kan bedöma omfattningen av dessa andrahandseffekter.
Även andra ledamöter av ECB-rådet signalerar att åtstramningarna kanske inte är över. Litauens Gediminas Simkus ser oktober som ett tillfälle att ompröva inflationsutsikterna, medan december kan ge möjlighet till en bredare översyn av de ekonomiska förhållandena. Lettlands Martins Kazaks har antytt att räntorna i slutändan kan behöva gå in i ett åtstramande territorium.
Schnabel betonade på liknande sätt vikten av inkommande data, däribland kärninflationen och priserna på icke-energirelaterade varor och tjänster.
Marknaderna förbereder sig för en längre åtstramningscykel
ECB har undvikit att binda sig vid en förutbestämd räntebana, men riskbalansen har förändrats sedan energipriserna steg kraftigt. Handlare prissätter nu tre ytterligare räntehöjningar senast i oktober 2027, vilket återspeglar förväntningar om att beslutsfattarna kan behöva hålla upplåningskostnaderna högre under längre tid.
Den avgörande frågan är om energichocken förblir koncentrerad till bränsle- och energiräkningar eller om den blir inbäddad i löner och underliggande inflation. Med inlåningsräntan redan på 2,5 % och de europeiska gaslagren ovanligt låga inför vintern kan tecken på ett bredare pristryck stärka argumenten för ytterligare en höjning med 25 räntepunkter redan vid de kommande mötena.
Tidigare rapporterade vi att Goldman Sachs och JPMorgan stärker prognosen för en Fed-höjning i september.
- Forex
- Crypto