Sveriges Riksbank lyfter lönebildningens roll för lägre inflation och snabbare räntesänkningar

Traders Union
Alla nyheter
Centralbanker
Riksbank: löner, inflation och räntor

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Dmytro Kharkov

22.10.2026

Sveriges Riksbank lyfter lönebildningens roll för lägre inflation och snabbare räntesänkningar — Lönebildning sänker inflationen

Svensk ekonomi visar en tydlig återhämtning samtidigt som inflationen enligt Riksbanken har kunnat dämpas snabbare än på många andra håll. Det har enligt vice riksbankschef Per Jansson skapat utrymme för snabbare räntesänkningar, även om stigande energipriser, geopolitisk oro och en svagare krona nu ökar riskerna framåt.

Höjdpunkter

Sveriges Riksbank vicechef Per Jansson framhåller att balanserad lönebildning sänkte inflationen snabbare i Sverige än i andra länder, möjliggörande tidigare räntesänkningar.
Jansson beskriver svensk ekonomisk återhämtning som stark och bred, delvis driven av expansiv finanspolitik samt stigande framåtblickande indikatorer, vilket ökar tillväxtoptimismen.
Geopolitiska konflikter, stigande energi- och drivmedelspriser samt tillfälliga finanspolitiska åtgärder ökar inflationsriskerna och försvagar kronan inför Riksbankens kommande räntebesked.

Lönebildning och räntesyn inför nästa besked

Enligt Sveriges Riksbank sade vice riksbankschef Per Jansson vid Medlingsinstitutets årliga lönebildningskonferens på torsdagen att den balanserade lönebildningen under höginflationsåren bidrog till att inflationen i Sverige kunde falla snabbare och mer bestämt än i många andra länder. Enligt Jansson möjliggjorde det i sin tur att räntan här kunde sänkas snabbare och till en lägre nivå.

Han sade också att utgångsläget för inflationen är förhållandevis gynnsamt, men att han vid det penningpolitiska mötet i september bedömde att uppåtriskerna för inflationen motiverade en något snabbare normalisering av styrräntan än i juniprognosen. Om två veckor fattar Riksbanken ett nytt penningpolitiskt beslut, och inför det väger banken samman ny information om inflations- och konjunkturutsikterna.

Geopolitiska risker och finanspolitik påverkar inflationsbilden

Jansson beskriver återhämtningen i svensk ekonomi som tydlig och säger att tillväxten har varit både stark och bred, delvis till följd av en ovanligt expansiv finanspolitik. Han pekar också på att framåtblickande indikatorer fortsätter att stiga, vilket gör honom förhållandevis optimistisk om tillväxtutsikterna.

Samtidigt säger han att konflikterna i omvärlden har försämrat läget på utbudssidan, något som bland annat märks genom stigande priser på drivmedel och el. Kombinationen av stigande efterfrågan och störningar på utbudssidan skapar enligt honom inflationsrisker, medan konflikten i Mellanöstern och ränteskillnaden mot omvärlden inte heller gynnar kronkursen, som har försvagats under året.

Han lyfter även fram att tillfälliga finanspolitiska åtgärder, som sänkt matmoms och subventionerad kollektivtrafik, komplicerar inflationsbilden. De pressar enligt Jansson ned inflationen på kort sikt, för att senare bidra uppåt när åtgärderna upphör, samtidigt som Riksbanken försöker se igenom sådana tillfälliga effekter och normalt också bortse från effekter av volatila energipriser.

I vår tidigare artikel om Riksbankens oförändrade styrränta beskrev vi hur centralbanken valde att ligga stilla i ett läge där marknaden söker signaler om inflation, hushållsekonomi och finansieringskostnader. Vi betonade också varför beskedet är viktigt för banker, bolånetagare och företag, eftersom styrräntan påverkar finansieringsvillkor i hela ekonomin.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?