ECB:s konsumentundersökning signalerar starkare inflationsförväntningar och svagare tillväxtutsikter för euroområdet

ECB:s konsumentundersökning signalerar starkare inflationsförväntningar och svagare tillväxtutsikter för euroområdet
ECB signalerar blandade utsikter

Hushållen i euroområdet rapporterar något högre kortsiktiga inflationsförväntningar i september 2026, tillsammans med starkare förväntningar på inkomst- och utgiftstillväxt. Den senaste undersökningen från Europeiska centralbanken visar också svagare tillväxtutsikter på 12 månaders sikt, en högre förväntad arbetslöshet och upplevt stramare kreditvillkor.

Höjdpunkter

  • ECB:s septemberundersökning visar att medianförväntningarna på inflationen de kommande 12 månaderna stiger till 3,1 % från 3,0 %, medan förväntningarna fem år framåt är oförändrade på 2,5 %.
  • Hushållen räknar nu med att den ekonomiska tillväxten i euroområdet blir -1,5 % under de kommande 12 månaderna, ned från -1,2 % i augusti, och att arbetslösheten stiger till 11,3 % från 11,0 %.
  • Konsumenterna räknar med att priset på deras bostad stiger med 3,5 % under de kommande 12 månaderna. Förväntningarna på bolåneräntan ligger kvar på 4,9 %, samtidigt som hushållen väntar sig stramare kreditvillkor.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Septemberundersökningen visar blandade förväntningar bland hushållen

Enligt Europeiska centralbanken stiger konsumenternas medianuppfattning om inflationen under de senaste 12 månaderna till 3,6 % i september från 3,5 % i augusti, medan inflationsförväntningarna för de kommande 12 månaderna ökar något till 3,1 % från 3,0 %. Inflationsförväntningarna tre år framåt är oförändrade på 2,9 % och förväntningarna fem år framåt ligger kvar på 2,5 %. Osäkerheten kring inflationsförväntningarna på 12 månaders sikt ökar något och ligger fortsatt över nivån före konfliktens början i Mellanöstern.

Respondenter i den lägsta inkomstkvintilen fortsätter i genomsnitt att rapportera högre inflationsuppfattningar och -förväntningar än de i den högsta kvintilen. Yngre respondenter i åldern 18 till 34 år fortsätter också att rapportera lägre inflationsuppfattningar och -förväntningar än äldre åldersgrupper.

Förväntningarna på nominell inkomsttillväxt under de kommande 12 månaderna ökar till 1,1 % från 1,0 %, och den förväntade utgiftstillväxten stiger till 3,7 % från 3,6 %. Den upplevda utgiftstillväxten under de senaste 12 månaderna ökar också, till 5,3 % från 5,2 %. Hushåll med lägre inkomster har återigen starkare förväntningar på inkomsttillväxt än hushåll med högre inkomster.

Olika utsikter för tillväxt, arbetsmarknad och bostäder

Hushållen blir mer pessimistiska om ekonomin i september, då den förväntade ekonomiska tillväxten under de kommande 12 månaderna sjunker till -1,5 % från -1,2 % i augusti. Samtidigt stiger den förväntade arbetslösheten om 12 månader till 11,3 % från 11,0 %, även om konsumenterna fortfarande ser den framtida arbetslösheten som endast något högre än den upplevda nuvarande nivån på 10,6 %. Det tyder på i stort sett stabila utsikter för arbetsmarknaden.

Inkomstskillnaderna märks fortsatt i förväntningarna på arbetsmarknaden: hushåll i den lägsta inkomstkvintilen förväntar sig en arbetslöshet på 13,6 % om 12 månader, jämfört med 9,7 % bland hushållen i den högsta kvintilen. När det gäller bostäder förväntar sig konsumenterna att priset på deras bostad stiger med 3,5 % under de kommande 12 månaderna, upp från 3,4 % i augusti, medan förväntningarna på bolåneräntorna om 12 månader är oförändrade från juli på 4,9 %.

Hushåll med lägre inkomster räknar fortsatt med starkare bostadsprisökningar, på 4,0 %, och högre bolåneräntor, på 5,7 %, än hushåll med högre inkomster, som förväntar sig en bostadsprisökning på 3,2 % och bolåneräntor på 4,4 %. Nett andelen hushåll som uppger att tillgången till krediter har stramats åt under de senaste 12 månaderna ökar jämfört med augusti, och nettandelen som förväntar sig stramare kreditvillkor under de kommande 12 månaderna stiger också.

I vår tidigare artikel om Mario Draghis varning för avvägningen i politiken mellan inflationsbekämpning och långsiktig tillväxt förklarade vi hans syn på att räntor som hålls över tillväxttakten alltför länge kan förvärra skuldutvecklingen och i slutändan öka inflationsriskerna. Vi tog också upp hans uppmaning till centralbankerna att inte hålla räntorna högre än nödvändigt för att stabilisera inflationen på medellång sikt, samtidigt som de förlitar sig på tillväxtfrämjande åtgärder (såsom marknadsintegration i EU och riktat investeringsstöd) för att värna produktivitet och motståndskraft.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.