ECB signalerar datastyrd penningpolitik när inflationsriskerna förblir förhöjda

ECB signalerar datastyrd penningpolitik när inflationsriskerna förblir förhöjda
ECB möter inflationsrisker

Med energidrivna prisökningar som fortsatt formar utsikterna för euroområdet säger Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde att inflationen sannolikt kommer att förbli hög under de kommande kvartalen. Hon pekar också på stigande långräntor, statsfinansiella påfrestningar i högt skuldsatta medlemsländer och växande cyberrisker kopplade till AI som viktiga utmaningar för beslutsfattarna.

Höjdpunkter

  • Den totala inflationen i oktober på 4% översteg ECB:s tidigare prognoser men motsvarade marknadens förväntningar och drevs främst av att energiinflationen steg till 20,8%.
  • Kärninflationen ligger kvar på 2,5%, medan tjänsteinflationen steg till 3,3%. ECB inväntar detaljerade data för att bedöma sektorspecifikt pristryck.
  • Christine Lagarde betonar ECB:s datadrivna hållning mot bakgrund av ihållande inflationsrisker och lyfter fram energifutures och högre långräntor som viktiga faktorer för penningpolitiken i december.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Inflationsutsikter och penningpolitisk inriktning

Enligt ECB säger Lagarde att den totala inflationen i oktober uppgick till 4%, högre än centralbanken hade räknat med några månader tidigare men i linje med marknadens förväntningar. Hon säger att uppgången till stor del drivs av energi, där energiinflationen steg till 20,8% från 18,9% i september till följd av konflikten i Mellanöstern och minskad global raffinaderikapacitet, samtidigt som livsmedelsinflationen också stiger.

Lagarde säger att underliggande indikatorer är fortsatt stabila: kärninflationen, exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak, ligger oförändrad på 2,5% och tjänsteinflationen har stigit något till 3,3%. Hon säger att ECB fortfarande behöver den detaljerade uppdelningen för att bedöma om pristrycket på tjänster är koncentrerat till energiintensiva sektorer som transport eller speglar bredare indirekta effekter.

Hon säger att ECB för närvarande inte ser några andrahandseffekter utöver dem som redan ingår i prognoserna och hänvisar till fleråriga löneavtal och företagens löneförväntningar. Lagarde vill inte föregripa nästa prognos, men säger att högre energifutures och högre långräntor sedan septemberprognoserna är faktorer som påverkar både inflationen och tillväxten. Hon tillägger att det skulle krävas betydande förändringar för att ändra den penningpolitiska inriktning hon väntar sig i december.

Med anledning av inflationsuppgången efter energichocken 2021–22 säger Lagarde att centralbanker, däribland ECB, felaktigt bedömde den inledande utbudschocken som övergående. Hon säger att efterfrågechocken i samband med återöppningen komplicerade bilden och tvingade beslutsfattarna att ompröva det antagandet. Det har förstärkt ECB:s nuvarande möte-för-möte-baserade, datadrivna arbetssätt i en situation som hon beskriver som präglad av ökad osäkerhet och global fragmentering.

Draghis varning om avvägningen mellan inflationsbekämpning och långsiktig tillväxt visade hur det kan förvärra skuldutvecklingen och öka trycket på ”finansiell dominans” om räntorna hålls över tillväxttakten för länge. I vår tidigare artikel konstaterade vi att centralbanker bör prioritera att få tillbaka inflationen till målet, samtidigt som de undviker onödig skada på investeringar och produktivitet. Vi betonade också att tydlig kommunikation kan begränsa spannet för förväntade räntebanor när marknaderna ställs inför nya utbudschocker.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.