Inflationen i euroområdet når 3,3 % inför ECB:s räntebeslut

Inflationen i euroområdet når 3,3 % inför ECB:s räntebeslut
Inflationen i euroområdet når 3,3 % när energikostnaderna skjuter i höjden

​Inflationen i euroområdet steg över 3 % i augusti när en ny kraftig ökning av energikostnaderna drev konsumentprisinflationen till den snabbaste takten på nästan två år. Accelerationen stärker argumenten för ännu en räntehöjning från Europeiska centralbanken och ökar kostnadstrycket på lån för hushåll och företag som redan möter dyrare energi.

Höjdpunkter

  • Inflationen i euroområdet steg till 3,3 % i augusti.
  • Energiinflationen accelererade kraftigt till 14,3 %.
  • Kärninflationen sjönk något till 2,4 %.
  • Marknaderna förväntar sig ännu en räntehöjning från ECB.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Den årliga inflationen steg till 3,3 % i augusti från 2,9 % i juli, den högsta nivån sedan september 2024, enligt Eurostats preliminära uppskattning. Energipriserna var den främsta drivkraften och steg med 14,3 % jämfört med året innan, mot 10,3 % i juli, rapporterade CNBC.

Energi driver upp den totala inflationen

De senaste siffrorna understryker Europas exponering mot nya störningar på de globala energimarknaderna. Konflikten med Iran och begränsningar av sjöfarten genom Hormuzsundet har drivit upp priserna på råolja och raffinerade produkter, medan störningar på naturgasmarknaderna har ökat trycket närmare hemmaplan.

Övriga inflationskomponenter förblev betydligt svagare. Tjänsteinflationen avtog till 3,0 % från 3,3 %, medan priserna på industrivaror exklusive energi ökade måttligt till 1,2 % från 0,9 %. Inflationen för livsmedel, alkohol och tobak låg kvar på 1,2 %.

Kärninflationen, som exkluderar volatila priser på energi, livsmedel, alkohol och tobak, sjönk till 2,4 % från 2,5 %. Skillnaden innebär att beslutsfattarna står inför en inflationschock som i stor utsträckning är koncentrerad till energi, snarare än en bred acceleration i hela ekonomin.

Marknaderna prisar in ännu en räntehöjning från ECB

Investerare förstärkte förväntningarna på att ECB kommer att strama åt penningpolitiken vid sitt möte den 10 september. Marknadsprissättningen indikerade en sannolikhet på 98,9 % för en höjning med 25 räntepunkter, vilket skulle ta den relevanta styrräntan till 2,5 %, enligt LSEG-data.

ECB höjde redan sin styrränta till 2,25 % i juni, den första höjningen sedan 2023, när beslutsfattarna reagerade på inflationspress som förstärkts av konflikten i Mellanöstern.

Den centrala frågan är om de högre energikostnaderna förblir tillfälliga eller börjar påverka löner, tjänster och bredare prissättningsbeslut. Nedgången i kärninflationen ger viss trygghet, men att den totala inflationen rör sig längre över ECB:s mål på 2 % ökar risken för ett ihållande pristryck.

Högre räntor fördjupar den ekonomiska målkonflikten

En ytterligare räntehöjning skulle göra inflationsbekämpningen mer kostsam för ekonomin i stort. Högre lånekostnader kan försvaga efterfrågan på bostäder, öka kostnaderna för skuldtjänst och göra nya investeringar mindre attraktiva, särskilt för mindre företag som är beroende av extern finansiering.

Med inflationen på 3,3 % och energipriser som stiger med 14,3 % har ECB begränsat utrymme att ignorera den senaste chocken. Att strama åt penningpolitiken som svar på en energidriven ökning riskerar dock också att försvaga tillväxten utan att direkt åtgärda den utbudsstörning som ligger bakom en stor del av pristrycket.

Tidigare rapporterade vi att japanska obligationsräntor stiger till den högsta nivån på 30 år när ränteförväntningarna ökar.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.