EU:s skatte- och avgiftskvot stiger 2025 när intäkterna från skatter och sociala avgifter ökar
Skatter och nettosociala avgifter utgör en större andel av den ekonomiska produktionen i EU och euroområdet 2025. Ökningen höjer EU:s kvot till 40,7 % och euroområdets till 41,3 %, samtidigt som de totala intäkterna från skatter och sociala avgifter ökar med 401 miljarder euro jämfört med 2024.
Höjdpunkter
- EU:s skatte- och avgiftskvot stiger till 40,7 % 2025 från 40,2 % 2024. De totala intäkterna från skatter och sociala avgifter når 7 686 miljarder euro, en ökning med 401 miljarder euro jämfört med föregående år.
- Frankrike har den högsta skatte- och avgiftskvoten 2025, 46,0 %, medan Irland har den lägsta, 22,7 %. Det visar på skillnader i ländernas skattesystem.
- Skatte- och avgiftskvoten stiger i 19 EU-länder 2025, med de största ökningarna i Tyskland (till 41,4 %), Malta (till 30,3 %) och Spanien (till 38,1 %). Åtta länder, däribland Sverige och Lettland, redovisar en nedgång.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Skattetryck och skillnader mellan länder 2025
Enligt Eurostat uppgår den totala skatte- och avgiftskvoten i EU till 40,7 % 2025, jämfört med 40,2 % 2024. I euroområdet stiger kvoten till 41,3 % från 40,7 %. I absoluta tal uppgår intäkterna från skatter och sociala avgifter till 7 686 miljarder euro 2025, en ökning med 401 miljarder euro jämfört med 2024.Kvoten varierar kraftigt mellan medlemsländerna. Frankrike har den högsta andelen skatter och sociala avgifter av BNP, 46,0 %, följt av Belgien med 44,7 %, Danmark med 44,3 % och Österrike med 43,9 %.
I den nedre delen av skalan ligger Irland med en kvot på 22,7 %, medan Rumänien ligger på 29,3 %, Malta på 30,3 % och Bulgarien på 30,6 %. Skillnaderna visar på stora olikheter i ländernas skattesystem och avgiftssystem.
Breda ökningar i hela unionen
Jämfört med 2024 ökar skatte- och avgiftskvoten i 19 EU-länder 2025. De största ökningarna noteras i Tyskland, där kvoten stiger från 40,3 % till 41,4 %, på Malta, där den går från 29,3 % till 30,3 %, och i Spanien, där den ökar från 37,2 % till 38,1 %.Åtta EU-länder redovisar en nedgång under samma period. De största minskningarna ses i Sverige, där kvoten faller från 41,8 % till 41,2 %, och i Lettland, där den sjunker från 34,9 % till 34,2 %.
I vår tidigare artikel om Mario Draghis varning för målkonflikten mellan skuldkontroll och tillväxt undersökte vi hur offentliga skulder kan utvecklas sämre och trycket på centralbankerna öka om räntorna hålls högre än tillväxttakten. Vi tog också upp hans argument att inflationen fortfarande bör hållas under kontroll, men att räntorna inte bör ligga högre än nödvändigt för att undvika att produktiva investeringar stryps – samt uppmaningar om djupare marknadsintegration i EU och riktat budgetstöd till innovation.
Senaste Fiscal Data nyheterna
- Forex
- Crypto