EU:s utgifter för sociala förmåner ökar med 4,9 % 2025 medan andelen av BNP sjunker

EU:s utgifter för sociala förmåner ökar med 4,9 % 2025 medan andelen av BNP sjunker
EU:s välfärdsutgifter ökar

Preliminära uppskattningar visar att utgifterna för sociala trygghetsförmåner i EU når 5,183 biljoner euro 2025, vilket förlänger den stadiga ökningen av unionens välfärdsrelaterade utgifter. Ökningen sker samtidigt som utgifterna minskar något i förhållande till ekonomins storlek. Sociala förmåner motsvarar 27,5 % av EU:s BNP, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2024.

Höjdpunkter

  • EU:s utgifter för sociala trygghetsförmåner uppgår till 5 183 miljarder euro 2025, en ökning med 4,9 % jämfört med 2024, och samtliga länder redovisar en ökning räknat i euro.
  • Andelen av BNP som går till sociala förmåner i EU sjunker till 27,5 % 2025, trots högre utgifter i nominella termer. Det tyder på att ekonomin växer snabbare än välfärdsutgifterna.
  • Österrike, Finland och Frankrike redovisar de högsta andelarna förmånsutgifter av BNP, med 32,4 %, 32,2 % respektive 32,1 %, medan Irland har den lägsta andelen på 11,7 %.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Eurostats uppskattningar visar en bred ökning

Enligt Eurostat uppgår utgifterna för sociala trygghetsförmåner i EU till 5 183 miljarder euro 2025, enligt preliminära uppskattningar baserade på det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd, ESSPROS. Siffrorna visar en ökning med 4,9 % jämfört med 2024, och samtliga EU-länder redovisar en ökning räknat i euro.

Uppskattningarna lämnas frivilligt av de rapporterande länderna och omfattar de viktigaste ESSPROS-indikatorerna. De totala utgifterna ökar, men andelen av BNP som går till sociala trygghetsförmåner sjunker något till 27,5 % jämfört med föregående år.

Skillnader mellan länder visar på ojämn välfärdsbörda

Bland EU-länderna är utgifterna för sociala trygghetsförmåner som andel av BNP högst i Österrike, med 32,4 %, följt av Finland med 32,2 % och Frankrike med 32,1 %. De lägsta andelarna finns i Irland, med 11,7 %, Malta med 13,8 % och Ungern med 16,7 %. Det understryker de stora skillnaderna mellan välfärdssystem och ekonomiska strukturer i unionen.

Även tillväxttakten varierar kraftigt mellan länderna. Kroatien redovisar den största utgiftsökningen jämfört med 2024, med 15,4 %, före Bulgarien med 12,1 % och Litauen med 11,6 %. Grekland med 0,6 %, Rumänien med 0,7 % och Finland med 1,3 % redovisar de minsta ökningarna.

I vår tidigare artikel om Mario Draghis varning om en restriktiv penningpolitik och växande skuldbördor undersökte vi hur räntor som hålls högre än tillväxttakten kan öka det finanspolitiska trycket och risken för ”finanspolitisk dominans”. Vi uppmärksammade också hans uppmaning till centralbankerna att prioritera inflationsbekämpning utan att i onödan skada produktiva investeringar, samt förslag som en djupare integration av EU:s marknader och riktat budgetstöd till strategiska investeringar.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.