En gemensam börs för Europa: Kan EU skapa en konkurrent till Nasdaq och NYSE?

En gemensam börs för Europa: Kan EU skapa en konkurrent till Nasdaq och NYSE?
Kan Europa få en gemensam börs?

​Europa har i årtionden tappat mark gentemot USA i kampen om stora börsnoteringar, likviditet och kapital. För att ändra på det diskuterar regionens två största börsgrupper återigen möjligheten att gå samman. Om affären blir verklighet kan den förvandla EU:s fragmenterade marknad till en plattform som kan konkurrera med Nasdaq och NYSE.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

En börs av ”planetär skala”

Enligt Financial Times är Euronext öppet för ett samarbete med Deutsche Börse. Euronexts vd Stéphane Boujnah sade att ett alternativ skulle kunna vara en sammanslagning specifikt mellan bolagens börsverksamheter. Han uteslöt inte heller en fullständig fusion, men betonade att inga samtal pågår för närvarande.

Den potentiella affären skulle vara betydande i omfattning. Euronext driver börser i åtta länder, däribland marknadsplatser i Paris, Amsterdam och Milano, och har ett börsvärde på omkring 16 miljarder euro. Deutsche Börse, värderat till cirka 50 miljarder euro, driver Frankfurtbörsen och Eurex, en av världens största handelsplatser för derivat.

Boujnah anser att en kombination skulle kunna knyta samman aktiemarknaderna i EU:s tre största ekonomier — Tyskland, Frankrike och Italien. Han beskrev en sådan struktur som en alleuropeisk marknadsinfrastruktur av ”planetär skala”. Utöver aktiehandel driver båda grupperna även clearing, avveckling och andra finansiella tjänster.

Investerare reagerade positivt på idén. Efter Boujnahs kommentarer steg Euronexts aktie med omkring 2,1 %, medan Deutsche Börse steg 2,9 %. Båda aktierna har stigit med cirka 26 % sedan början av 2026.

Kapitalet korsar Atlanten

Europas främsta svaghet är den fragmenterade aktiemarknaden. EU har dussintals nationella marknadsplatser med olika regler och tillsynsmyndigheter, medan den amerikanska marknaden är koncentrerad kring Nasdaq och NYSE. År 2024 motsvarade börsernas sammanlagda marknadsvärde i EU endast 73 % av regionens BNP. I USA uppgick motsvarande andel till 270 % av BNP.

Skillnaden syns särskilt tydligt på IPO-marknaden. Enligt ESMA har i genomsnitt 65 utländska företag per år noterats i USA sedan 2018, jämfört med endast 14 i Europeiska unionen. År 2024 stod utländska företag för 51 % av de nya börsnoteringarna i USA, medan deras genomsnittliga andel i EU mellan 2018 och 2024 endast var 9 %.

Amerikanska börser erbjuder företag djupare marknader och tillgång till en större grupp stora investerare. Skillnaden är särskilt tydlig bland teknikföretag: inom vissa högteknologiska och kunskapsintensiva sektorer är medianvärderingarna vid börsnoteringar i USA upp till tio gånger högre än i Europa.

Därför väljer även europeiska företag USA. Exempelvis genomförde den brittiska chiptillverkaren Arm sin börsnotering på Nasdaq 2023 efter att ha beslutat att inte noteras i London. ECB har också nämnt CRH, Linde och Flutter Entertainment bland företag som under de senaste åren har flyttat sina primärnoteringar från Europa till USA eller avstått från europeiska börser.

En marknad i stället för åtta gränser

I dag måste ett företag som vill ta in kapital i Europa i praktiken välja mellan separata nationella marknader. Även inom EU är aktiemarknaden fortfarande uppdelad mellan olika börsgrupper, nationella tillsynsmyndigheter och marknadsinfrastrukturer. Paris och Milano ingår redan i Euronext och använder en gemensam teknisk plattform, men regionens största marknad — Tyskland — står fortfarande utanför detta system.

För emittenter skulle den främsta fördelen vara tillgång till en bredare investerarbas genom en enda infrastruktur. Ett stort tyskt företag skulle kunna få bättre tillgång till kapital i Frankrike, Italien och Nederländerna, medan företag noterade på Euronext skulle nå fler tyska institutionella investerare. Denna brist på marknadsdjup är en av Europas största nackdelar i konkurrensen om stora börsnoteringar.

Likviditet är en annan faktor. Ju fler köpare och säljare som är koncentrerade till en plattform, desto enklare är det att genomföra stora transaktioner utan att orsaka kraftiga prisrörelser. Detta är särskilt viktigt för stora företag vid börsnoteringar och efterföljande handel, där Nasdaq och NYSE fortfarande har en tydlig fördel.

En sammanslagen struktur skulle också kunna konkurrera mer effektivt om själva börsnoteringarna. I stället för att välja mellan flera europeiska börser skulle ett företag få tillgång till en marknad som omfattar EU:s största ekonomier. Det skulle föra den europeiska modellen närmare det amerikanska systemet.

En affär som har varit på gång i 20 år

Idén att slå samman Europas största börser är inte ny. Försök har gjorts i två decennier. År 2006 försökte Deutsche Börse köpa Euronext, men övergav till slut affären. Euronext gick senare samman med NYSE, medan Europeiska kommissionen 2012 stoppade en föreslagen fusion mellan Deutsche Börse och NYSE Euronext. Tillsynsmyndigheterna var oroade över att den sammanslagna gruppen skulle få för stor kontroll över Europas derivatmarknad.

Ett annat stort försök från Deutsche Börse misslyckades 2017. Europeiska kommissionen stoppade dess fusion med London Stock Exchange Group på grund av oro för minskad konkurrens. År 2023 diskuterade chefer från Euronext och Deutsche Börse ett mer begränsat alternativ — ett joint venture med målet att locka europeiska börsnoteringar — men projektet lanserades aldrig.

Förutsättningarna förändras nu gradvis. Europeiska kommissionen ser över sin hållning till stora fusioner och publicerade ett utkast till nya regler den 30 april 2026. Samtidigt försöker EU integrera de nationella kapitalmarknaderna: i december 2025 föreslog Bryssel ett åtgärdspaket för att avlägsna hinder mellan finansmarknaderna i unionen.

Idén har också fått politiskt stöd. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har efterlyst skapandet av en gemensam europeisk börs. Men Euronext och Deutsche Börse står fortfarande inför samma grundläggande hinder: varje fusion mellan Europas två största börsoperatörer skulle behöva genomgå en konkurrensrättslig granskning. Boujnah har själv medgett att dessa hinder är välkända och att eventuella samtal måste vara ekonomiskt meningsfulla för aktieägarna, snarare än drivas av politiker.

En enda fusion skulle inte räcka för att skapa en fullskalig konkurrent till Nasdaq och NYSE. Amerikanska börser är fortfarande betydligt djupare och lockar mycket mer globalt kapital. Men en kombination av Euronext och Deutsche Börse skulle kunna undanröja en av Europas största marknadssvagheter — fragmenteringen. Den här gången har en sådan affär något som många tidigare försök saknade: både ett ekonomiskt incitament för börserna och en politisk efterfrågan på en mer integrerad europeisk kapitalmarknad.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.