Trustees grundare Vadym Hrusha: Framtidens kryptobetalningar tillhör AI-agenter

​Kryptovalutor rör sig gradvis bortom investeringsmarknaden och blir en del av vardagsekonomin. Regulatoriska hinder, infrastrukturutmaningar och säkerhetsfrågor fortsätter dock att bromsa införandet. I en intervju med Traders Union diskuterar Trustees grundare Vadym Hrusha utvecklingen av kryptobetalningar, konkurrensen med bankerna och AI-agenternas roll i finansens framtid.

Varför traditionell bankverksamhet behöver förändras

Innan Vadym Hrusha grundade Trustee arbetade han nästan ett decennium inom IT, bland annat med projekt för Bank of America och HSBC. Erfarenheten gav honom en uppskattning för banksystemets tillförlitlighet, säkerhet och operativa disciplin. Samtidigt anser han att det traditionella finansiella systemet ofta är uppbyggt kring institutioner och mellanhänder snarare än människors behov.

"Jag tycker att det föråldrade är själva synsättet där man kan skicka ett meddelande till ett annat land på en sekund, medan en penningöverföring fortfarande kan kräva flera mellanhänder, tid och otydliga avgifter. Bitcoin visade upp en annan arkitektur: värde kan överföras via ett öppet nätverk utan en central myndighet."

Det betyder inte att bankerna bör försvinna eller att tekniken undanröjer behovet av säkerhet och reglering, förtydligar Hrusha. Trustees vägledande princip är att göra det möjligt för människor att dra nytta av blockkedjeteknik utan att behöva förstå dess tekniska komplexitet.

Framöver tror han att användarna kommer att bry sig mindre om att välja mellan banker och kryptovalutor och mer om att hitta smidiga finansiella tjänster.

Förändrade kundprioriteringar

I slutet av 2025 passerade Trustee Plus en miljon användare. Hrusha anser dock att produktens förändrade roll är ännu viktigare än den växande användarbasen. Tidigare gav sig människor främst in på kryptovalutamarknaden för att investera och handla, men nu söker de i allt högre grad sätt att ta emot överföringar, växla tillgångar, bevara sparande eller göra betalningar där dessa alternativ finns tillgängliga.

Medlemmar i Trustee-teamet. Källa: Trustee.

Denna efterfrågan märks särskilt bland människor som bor och arbetar i flera olika länder.

"När det gäller funktionalitet kommer det största praktiska värdet från att kombinera smidiga överföringar, växling av digitala tillgångar och verktyg för vardagliga betalningar. Det viktiga är inte själva funktionslistan, utan möjligheten att genomföra hela processen utan onödiga steg."

Enligt Hrusha bör en kryptoplånbok vara lika enkel och intuitiv som alla moderna finansiella appar. Användningen av blockkedjeteknik är inte längre någon ursäkt för en komplicerad användarupplevelse.

Hur kan plånböcker konkurrera med stora börser?

Stora plattformar har betydande kapital, en global publik och sofistikerad handelsinfrastruktur. Oberoende plånböcker behöver dock inte nödvändigtvis konkurrera med dem i fråga om storlek.

"Oberoende produkter kan vinna genom andra fördelar: enkelhet, specialisering, flexibilitet och transparenta villkor för användarna."

Hrusha lyfter fram självförvaring som en sådan fördel, eftersom användarna då behåller den främsta kontrollen över sina tillgångar. Han påpekar dock att inte alla plånböcker fungerar enligt den modellen, och att växlingstjänster, kortbetalningar och annan reglerad verksamhet omfattas av egna krav. Kontroll över privata nycklar undanröjer inte reglerna för närliggande tjänster.

I slutändan tror Trustees vd att användarna inte nödvändigtvis väljer det största företaget, utan en produkt de litar på och där de förstår hur ansvaret fördelas.

Vad bromsar införandet av kryptokort?

Inte ens Coinbase, Bybit och OKX erbjuder kryptokort i alla länder. Hrusha förklarar att problemet ligger i de komplicerade processer som pågår bakom kulisserna.

"Ur användarens perspektiv verkar ett kryptokort enkelt: man har ett saldo i digitala tillgångar och ett kort för betalningar. I verkligheten är flera parter inblandade i varje transaktion. Det handlar bland annat om kortutgivaren, betalningsnätverket, bankinfrastrukturen, växlingstjänster och andra partner."

I många modeller tar handlarna emot vanliga betalningar i fiatvaluta, medan kryptotillgångar används som finansieringskälla eller växlas vid något tillfälle. Att betala med ett kryptokort innebär därför inte att handlaren tar emot kryptovaluta direkt.

Hrusha pekar ut tre hinder:

• Skillnader i reglering och operativa krav mellan olika länder;
• Infrastrukturkostnader;
• Behovet av transparenta avgifter och gränser.

MiCA: gemensamma regler och kostnaden för regelefterlevnad

MiCA:s övergångsperiod för leverantörer av kryptotillgångstjänster i EU löpte ut den 1 juli 2026, även om den avslutades tidigare i vissa länder. Hrusha bedömer regleringen utifrån två kriterier: skydd för användarna samt möjligheten att upprätthålla konkurrens och innovation.

"Harmoniserade regler är en fördel, men det har ett pris. Licensiering och upprätthållande av processer för regelefterlevnad kräver betydande resurser. För mindre teknikteam kan detta bli ett stort hinder som stärker de största marknadsaktörernas ställning."

För företag spelar tillstånd, riskhantering och juridiska strukturer nu en avgörande roll för vilka tjänster de kan erbjuda. Samtidigt stöder Hrusha krav som står i proportion till de faktiska riskerna.

"För företag är det enda som är värre än strikta regler rättslig osäkerhet. Ett starkt regelverk handlar inte bara om kontroller, utan gör det också möjligt att planera produkter flera år framåt."

Hur USDT-restriktioner påverkade användarna

I slutet av 2024 meddelade Trustee restriktioner för vissa tjänster med USDT inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det skapade olägenheter för personer som var vana vid en viss tillgång eller överföringsmetod.

Hrusha påpekar att stablecoins skiljer sig åt när det gäller utgivare, reserver, inlösenvillkor, nätverk och risker.

”Det är viktigt att inte blanda ihop två separata frågor här. Den första gäller tillgångens rättsliga status. Den andra gäller om en viss juridisk person har tillstånd att tillhandahålla en viss tjänst i ett visst land.”

Även om en stablecoin uppfyller vissa regulatoriska krav innebär det inte automatiskt att en tjänsteleverantör får erbjuda alla typer av transaktioner med den.

Hrusha tror inte att en enda token kommer att dominera segmentet i framtiden. I stället menar han att användarnas val kommer att bero på utgivarens tillförlitlighet, likviditet, transaktionskostnader, kompatibilitet och tillgång till tjänster.

Utmaningarna med att verka i Ukraina

Hrusha anser att Ukrainas marknad för virtuella tillgångar behöver större rättslig tydlighet. En enda ramlag räcker inte. Det behövs också genomförandebestämmelser, tydligt definierat regulatoriskt ansvar, tillståndsförfaranden, skatteregler och åtskillnad mellan kryptovaluta, betalningstjänster och banktjänster.

”Marknaden finns redan: det finns användare, teknikföretag och ukrainska team som utvecklar internationella produkter. Frågan är om vi kan skapa förutsättningar som gör det lönsamt att utveckla sådana verksamheter här.”

För Trustee handlar det inte bara om den tekniska förmågan att tillhandahålla tjänster, utan också om en stabil verksamhetsmodell med pålitliga partner. Företaget undersöker möjligheterna att utöka sitt tjänsteutbud, men har inte meddelat några lanseringar.

Trustees grundare Vadym Hrusha tillsammans med Ethereums medgrundare Vitalik Buterin. Källa: Trustee.

”Vi är beredda att överväga att utöka tjänsteutbudet när de nödvändiga förutsättningarna väl finns. Men jag vill helst inte utlova specifika funktioner eller tidsplaner i det här skedet.”

Enligt Hrusha är långsiktig stabilitet viktigare än att göra tillkännagivanden för sakens skull. Han anser att Ukraina kan bli en konkurrenskraftig jurisdiktion om reglerna fungerar effektivt i praktiken.

Kan egen förvaring göras enklare?

I juli 2026 meddelade Trustee att företaget integrerar med Privy för att utveckla kryptolösningar med egen förvaring. Företagets vd ser potential i att kombinera enkelheten hos förvaringstjänster med användarnas kontroll över sina tillgångar.

”Vanliga användare behöver en välbekant upplevelse: enkel registrering, smidig kontoåterställning och så få tekniska steg som möjligt. Men enkelheten får inte skymma den viktigaste frågan: vem kan faktiskt kontrollera tillgångarna?”

Egen förvaring beror inte på om användarna loggar in via Google eller Apple, utan på hur de privata nycklarna hanteras, om användarna kan signera transaktioner på egen hand och om tjänsteleverantören kan kontrollera deras tillgångar utan deras samtycke. Hrusha förtydligar att samarbetet med Privy är ett steg mot att utveckla sådan infrastruktur, inte ett påstående om att alla annonserade funktioner redan är tillgängliga för alla användare.

Så balanseras AML-kontroller och ekonomisk frihet

Finansiell övervakning behövs för att bekämpa bedrägerier och penningtvätt, anser Hrusha. Problem uppstår när regelefterlevnadskontroller är otydliga för laglydiga användare.

”Problemet uppstår när en laglydig person inte förstår varför en transaktion har försenats, vilka handlingar som krävs eller hur granskningsprocessen fungerar.”

Han förespråkar ett riskbaserat tillvägagångssätt där transaktioner med högre risk granskas noggrannare i stället för att alla belastas lika mycket.

Enligt de siffror han uppgett genomgår cirka 0,04 % av transaktionerna i det aktuella urvalet utökade kontroller mot penningtvätt (AML). Siffran avser specifikt fördjupade granskningar och innebär inte att övriga transaktioner är undantagna från den löpande övervakningen.

Företaget fokuserar också på att genomföra granskningar i tid, kommunicera tydligt och möjliggöra överklaganden, där lagen och säkerhetskraven tillåter det.

”Ekonomisk frihet betyder inte att det saknas regler. Det betyder att man kan förstå reglerna i förväg, kontrollera sina tillgångar enligt den modell man själv valt och ha förutsägbara mekanismer för att skydda sina intressen.”

Vad kommer att forma kryptomarknadens framtid?

Hrusha pekar ut fem trender. Den första är en förskjutning från spekulation till praktisk användning, bland annat överföringar, betalningar och internationella avräkningar som är användbara både under marknadsuppgångar och nedgångar.

Den andra är utvecklingen av stablecoins som finansiell infrastruktur, vilket är beroende av förtroendet för utgivarna, reservtillgångarnas kvalitet, reglering och integration med betalningssystem. Den tredje trenden är egen förvaring utan onödig teknisk komplexitet, med stöd av säker kontoåterställning.

Den fjärde trenden är skärpt reglering, vilket kommer att kräva att företag har tydliga affärsmodeller, hanterar risker och följer reglerna på olika marknader.

Hrusha lägger särskild vikt vid den femte trenden: AI-agenter som inte bara kan analysera information utan även genomföra finansiella transaktioner.

”I dag hjälper de redan till med att analysera information och fatta beslut. Nästa steg är att utföra faktiska finansiella åtgärder för en privatperson eller ett företag. Det kan handla om att betala räkningar, hantera gränser, göra överföringar och reglera betalningar med motparter.”

Sådana agenter kommer dock att behöva tydligt definierade behörigheter, gränser, aktivitetsloggar, skydd mot missbruk och möjlighet att omedelbart återkalla åtkomsten. Hrusha anser att blockkedjan kan utgöra den programmerbara grunden för dessa transaktioner. Han räknar med konkurrens inte bara mellan AI-modeller, utan också mellan plattformar som på ett säkert sätt kan koppla intelligenta system till tillgång till pengar.

När entreprenören talar om en framtida produkt utformad för tio miljoner AI-agenter förklarar han att siffran illustrerar marknadens möjliga omfattning, snarare än är en prognos för ett visst datum.

”För mig avgörs finansens framtid inte av hur mycket en viss token kostar vid årets slut. Viktigare är hur enkelt människor och deras programvaruassistenter kan använda digitala tillgångar för uppgifter i den verkliga världen.”