Hlib Chabaniuk

Algeriet möter IMF:s krav på finanspolitisk konsolidering samtidigt som tillväxten förblir stark

Algeriet möter IMF:s krav på finanspolitisk konsolidering samtidigt som tillväxten förblir stark
IMF uppmanar till algeriska reformer

Algeriet går in i sin senaste IMF-granskning med solid ekonomisk tillväxt och ett kortsiktigt lyft från högre kolväteintäkter. Bedömningen visar att uttömda finanspolitiska och externa buffertar ökar trycket på politiska förändringar för att skydda stabiliteten och stödja diversifiering ledd av den privata sektorn.

Höjdpunkter

  • IMF uppskattar att Algeriets reala BNP-tillväxt stiger till 3,9 procent 2025 från 3,7 procent 2024, driven av starka investeringar trots fortsatt stora budgetunderskott.
  • Inflationsprognosen skiftar från negativa 2,0 procent i september 2025 till 5,2 procent i april 2026 på grund av stabiliserade livsmedelspriser och kraftigt stigande smyckespriser kopplade till högre guldpriser.
  • IMF uppmanar till trovärdig finanspolitisk konsolidering, gradvis reform av energisubventioner och starkare intäkter utanför kolvätesektorn när Algeriet står inför uttömda reserver, stora underskott och ökade makroekonomiska sårbarheter.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

IMF-granskning beskriver politiska prioriteringar

Enligt Internationella valutafonden avslutade dess verkställande styrelse den 11 september 2026 Artikel IV-konsultationen med Algeriet och uppgav att landets reformprogram stöder diversifiering och stark tillväxt, men att stora budgetunderskott försvagar de finanspolitiska och externa buffertarna.

IMF bedömer att den reala BNP-tillväxten uppgår till 3,9 procent 2025, jämfört med 3,7 procent 2024, med stöd av starka investeringar. Inflationen stiger från negativa 2,0 procent i september 2025 till 5,2 procent i april 2026 när deflationen i livsmedelspriserna upphör och smyckespriserna stiger kraftigt i takt med högre guldpriser.

Även om budgetunderskottet minskar 2025 med stöd av engångsutdelningar från statligt ägda företag och Algeriets centralbank, säger fonden att det fortfarande är mycket stort. Den tillägger att uttömda finanspolitiska buffertar, stora finansieringsbehov, ett bredare bytesbalansunderskott, reservförluster och ett större beroende av finansiering från centralbanken ökar de makroekonomiska sårbarheterna.

Direktörerna efterlyser en trovärdig och gradvis finanspolitisk konsolidering, starkare mobilisering av intäkter utanför kolvätesektorn, effektivare offentliga investeringar och rationalisering av utgifterna, inklusive en gradvis reform av energisubventioner med riktat stöd till utsatta hushåll. De säger också att penningpolitiken bör fokusera på prisstabilitet, med åtstramning om ett bredare inflationstryck intensifieras, och att större växelkursflexibilitet skulle bidra till att absorbera externa chocker och minska premien på den parallella marknaden.

Tillväxtutsikterna förblir positiva trots ökande risker

Utsikterna på kort sikt förblir i stort sett positiva, då högre kolvätepriser väntas stödja export- och statsintäkter och BNP-tillväxten prognostiseras till 3,8 procent 2026. Men IMF säger att budgetunderskottet sannolikt kommer att förbli högt, att monetär finansiering kommer att fortsätta och att tillväxten på medellång sikt väntas avta när ihållande underskott ökar den offentliga skulden och ytterligare minskar reserverna.

Fonden pekar på nedåtrisker, däribland ett kraftigt fall i kolvätepriserna, fortsatt stora budgetunderskott som kan hota skuldhållbarheten och starkare kopplingar mellan staten och bankerna, samt långvarig monetär finansiering som kan undergräva prisstabiliteten och politikens trovärdighet. På uppsidan säger den att starkare finanspolitisk konsolidering, snabbare diversifiering och fortsatta strukturreformer kan förbättra företagsklimatet, locka privata investeringar och stärka motståndskraften.

Direktörerna välkomnar också Algeriets framsteg inom finansiell stabilitet och inkludering samt landets avförande från FATF:s lista över jurisdiktioner under skärpt övervakning. De säger att djupare reformer fortfarande behövs för att förbättra företagsklimatet, minska regelhinder och informell ekonomi, stärka styrning och transparens samt fördjupa handels- och energikopplingarna med Europa och Afrika.

Vår tidigare bevakning av Världsbankens uppdatering av det gemensamma ramverket för skuldsustainability mellan IMF och Världsbanken förklarade hur bedömningar av skuldrisker för låginkomstländer utvidgas i takt med att finansieringsvillkoren blir mer komplexa. Den reviderade metoden lägger större vikt vid sårbarheter kopplade till inhemsk skuld och mer långsiktiga påfrestningar, såsom klimatrelaterade chocker, i syfte att bättre fånga de finanspolitiska riskerna och motståndskraftsrisken som kan byggas upp parallellt med ihållande underskott och mindre buffertar.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.