Sudan avvisar påtvingade konfliktlösningar i FN amid kritik mot sanktioner och vapenflöden

Traders Union
Alla nyheter
Finansinstitut
Sudan avvisar FN:s fredsvillkor

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Oleg Tkachenko

29.09.2026

Sudan avvisar påtvingade konfliktlösningar i FN amid kritik mot sanktioner och vapenflöden — Sudan trotsar FN-mandat

Sudan använder sitt anförande inför FN:s generalförsamling för att driva sin ståndpunkt om kriget i landet och avvisa fredsvillkor som påtvingats utifrån. Uttalandet breddar också Khartoums kritik till att omfatta sanktioner, vapenflöden och behandlingen av dess företrädare vid FN:s högkvarter i New York.

Höjdpunkter

Sudans utrikesminister Mohieldin Salim Ahmed Ibrahim fördömer Washingtons visumavslag för general Abdel Fattah al-Burhan i FN och uppmanar till en utredning samt efterlevnad av 1947 års högkvartersavtal.
Sudan avvisar lösningar på sitt inbördeskrig som påtvingats utifrån, uppmanar till att stoppa flöden av vapen och legosoldater samt skyller den utländska inblandningen för att ha förlängt konflikten sedan april 2023.
Ministern kritiserar tjugo år av internationella sanktioner för att ha skadat Sudans ekonomi och suveränitet, uppmanar till reformer av säkerhetsrådet och lyfter fram det fortsatta samarbetet med FN:s humanitära program.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

FN-anförande redogör för Sudans krav

Enligt FN News talar Sudans utrikesminister Mohieldin Salim Ahmed Ibrahim inför generalförsamlingen på måndagen i stället för den de facto statschefen general Abdel Fattah al-Burhan, vars visumansökan har avslagits av Washington.

Ministern kallar situationen djupt beklaglig och säger att den strider mot principen om staters suveräna likställdhet. Han uppmanar FN att formellt dokumentera och granska händelsen samt att upprätthålla 1947 års högkvartersavtal, som omfattar värdlandets skyldigheter gentemot företrädare som deltar i FN:s verksamhet.

I sitt tal säger han att Sudan fortfarande är öppet för uppriktiga och konstruktiva insatser för att få slut på kriget, samtidigt som landet kategoriskt avvisar försök att påtvinga landet lösningar, diktat eller externa agendor. Han tillägger att varaktig fred kräver att konfliktens grundorsaker hanteras, snarare än att man förlitar sig på avtal som lämnar dessa frågor olösta.

Han upprepar också Sudans kritik av utländsk inblandning och säger att den har fördjupat en konflikt som har drabbat landet i årtionden. Ministern uppmanar vidare till ett stopp för inflödet av vapen, ammunition och legosoldater till Sudan.

Konflikt, sanktioner och institutionella reformer

Ministern säger att Rapid Support Forces, tidigare allierade till de facto-regeringen, är ansvariga för inbördeskriget som har rasat sedan april 2023. Han anklagar RSF för attacker mot civila, vårdcentraler och sjukhus samt kritiserar det internationella samfundet för att inte ha klassat gruppen som en terroristorganisation och för att ha misslyckats med att stänga av gränsöverskridande försörjningskanaler.

Han angriper också de internationella sanktioner som har införts mot Sudan under de senaste tjugo åren och säger att de har skadat ekonomin och suveräniteten, förvärrat våldsspiraler och hindrat nationell försoning. Uttalandena beskriver konflikten inte bara som en säkerhetskris utan också som en långvarig belastning på landets ekonomiska och institutionella stabilitet.

Utöver kriget kritiserar ministern FN-institutionernas nuvarande tillstånd och säger att de har tillåtit stater att använda eller hota med våld och att blanda sig i andra länders inre angelägenheter. Han förespråkar reformer, däribland två permanenta afrikanska platser i säkerhetsrådet, samtidigt som han säger att Sudan fortsätter ett positivt samarbete med FN-kontor som arbetar med sexuellt våld i konflikter, barn i konflikter, humanitärt bistånd och människorättsmekanismer.

Förnyade strider i Etiopiens Tigray-region och grannregionerna Afar och Amhara har tidigare bevakats i vår publikation, med fokus på amerikanska senatorers varningar om att den bräckliga efterkrigsuppgörelsen kan falla samman. Vi noterade deras kritik om att utgången av USA:s sanktioner mot misstänkta människorättsförövare kan minska ansvarsutkrävandet och förvärra de humanitära förhållandena, inklusive störningar i livsmedelsbiståndsleveranser efter rapporterade drönarrelaterade skador.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?