Europas agenda för finansiell motståndskraft syftar till stabilitet och tillväxt

Europas agenda för finansiell motståndskraft syftar till stabilitet och tillväxt
Europas stabilitetsagenda

Femton år efter att Europeiska systemrisknämnden inrättades under euroområdets statsskuldskris står Europa fortfarande inför överlappande ekonomiska, geopolitiska och klimatrelaterade chocker. Den politiska utmaningen är nu att hålla det finansiella systemet stabilt samtidigt som förutsättningarna för investeringar och tillväxt i hela euroområdet bevaras.

Höjdpunkter

  • Europeiska banker har visat motståndskraft genom de senaste chockerna – inklusive pandemin, kriget i Ukraina och högre räntor – tack vare starkare kapital och striktare tillsyn.
  • ECB prognostiserar en tillväxt i euroområdet på 0,9% år 2024 och 1,4% till 2027, medan inflationen faller från 3,0% år 2024 till 2,1% år 2028.
  • Stigande energipriser och långfristiga räntor ökar inflationsriskerna och osäkerheten, vilket kräver fortsatt vaksamhet från tillsynsmyndigheter mot framväxande sårbarheter.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Riskutsikter efter 15 år

Enligt Europeiska systemrisknämnden har unionens makrotillsynsramverk stärkts sedan den globala finanskrisen blottlade svagheter i EU:s tillsyn och belyste farorna med obalanser i hela systemet.

I ett anförande med anledning av ESRB:s 15-årsjubileum framhålls att Europas finansiella system hittills har klarat sig genom pandemin, Rysslands krig i Ukraina, energikrisen och den kraftiga ränteuppgången 2022 och 2023. Europeiska banker beskrivs ha klarat dessa chocker relativt väl, med hjälp av starkare kapitalpositioner, striktare tillsyn och förbättrad riskhantering.

Anförandet varnar också för att motståndskraft inte är permanent. Det pekar på banbrytande artificiell intelligens som en potentiell drivkraft för cyberattacker, samtidigt som klimatförändringar och geopolitiska spänningar fortsätter att hota den finansiella stabiliteten och ekonomin i stort.

Tillväxt och inflation är fortsatt under press

Det övergripande budskapet är att politiken för finansiell stabilitet måste stödja produktiva investeringar samtidigt som den är uppmärksam på överdriven skuldsättning och översträckta tillgångsvärderingar. Denna balansgång blir allt viktigare när nya chocker påverkar utsikterna för priser och ekonomisk aktivitet.

ECB:s septemberprognoser förutser en tillväxt i euroområdet på 0,9% i år och 1,4% 2027, medan inflationen väntas falla från 3,0% i år till 2,1% 2028. Samtidigt ökar högre energipriser de senaste veckorna och stigande långfristiga räntor osäkerheten, där energiprisuppgången höjer inflationsriskerna även när stramare finansiella villkor tynger tillväxten.

Bedömningen tyder på att Europas finansiella motståndskraft förblir intakt, men beslutsfattare står fortfarande inför en mycket osäker miljö. För både tillsynsmyndigheter och marknader ligger fokus fortsatt på förebyggande arbete och på att identifiera framväxande sårbarheter tillräckligt tidigt för att begränsa skadorna om de materialiseras.

Vår tidigare artikel om inflationstryck i euroområdet och risker för den finansiella stabiliteten belyste hur stigande energipriser kan hålla inflationen långt över ECB:s mål, medan högre långfristiga upplåningskostnader stramar åt de finansiella villkoren och tynger tillväxten. Den noterade också att ansträngda AI-relaterade tillgångsvärderingar och hög skuldsättning inom tekniksektorn kan förstärka marknadsvolatiliteten om en korrigering sprider sig till bredare aktie- och kreditmarknader.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.