Tillväxtutsikterna på västra Balkan stärks när Världsbanken lyfter fram vinsterna med handelsreformer

Traders Union
Alla nyheter
Finansinstitut
Tillväxtutsikterna på västra Balkan

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Artem Shendetskii

27.10.2026

Tillväxtutsikterna på västra Balkan stärks när Världsbanken lyfter fram vinsterna med handelsreformer — Tillväxten på västra Balkan tar fart

Konsumtion och investeringar väntas lyfta den ekonomiska tillväxten på västra Balkan under 2026, med ytterligare fart under 2027. En ny rapport från Världsbanken säger att lägre handelsrelaterade kostnader och effektivare reglering är avgörande om regionen ska skapa bättre jobb och fortsätta närma sig Europeiska unionen.

Höjdpunkter

Världsbanken räknar med att BNP-tillväxten på västra Balkan ökar från 2,6 procent 2025 till 3,4 procent 2027 och 2028.
Handeln med varor och tjänster väntas motsvara 107 procent av regionens BNP 2025, samtidigt som tjänsteexporten fyrdubblas sedan 2010.
Världsbankens simuleringar visar att en halvering av de icke-tariffära handelshindren kan öka regionens BNP med upp till 12,5 procent på medellång sikt.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Tillväxtprognoser och reformprioriteringar

Enligt Världsbanken väntas den genomsnittliga tillväxten i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien uppgå till 3,1 procent 2026, jämfört med 2,6 procent 2025. I rapporten står det att tillväxten väntas stiga till 3,4 procent 2027 och ligga kvar på den nivån 2028.

Institutionen säger att den regionala ekonomin fortsätter att visa motståndskraft trots ökad geopolitisk osäkerhet och svag tillväxt hos viktiga handelspartner. Den tillägger att motståndskraft inte räcker för att minska inkomstgapet gentemot Europeiska unionen eller skapa jobb av högre kvalitet. Nästa tillväxtfas är enligt rapporten beroende av effektiv och förutsägbar reglering samt av att handelshinder undanröjs.

Handeln med varor och tjänster motsvarar 107 procent av regionens BNP 2025, vilket är högre än EU-genomsnittet på 90 procent, samtidigt som tjänsteexporten fyrdubblas mellan 2010 och 2025. I rapporten står det att nästa reformvåg bör hjälpa företag att dra större och mer varaktig nytta av marknadstillträdet genom att minska onödiga kostnader som uppstår innanför gränsen.

Handelskostnader och sysselsättningseffekter

De genomsnittliga tullarna på varor som importeras till västra Balkan ligger på omkring 6 procent, men icke-tariffära åtgärder ökar importkostnaderna med ungefär ytterligare 10 procent, enligt rapporten. Inom vissa jordbruks- och livsmedelssektorer överstiger dessa merkostnader 20 procent, medan begränsningarna för gränsöverskridande tjänster uppskattas till 29 procent.

Rapportens simuleringar visar att ett avskaffande av hälften av de återstående importhindren, däribland krav på licenser och tillstånd, upprepade inspektioner, certifieringsförfaranden och krav på lokal närvaro, skulle kunna öka BNP med upp till 12,5 procent på medellång sikt. I rapporten står det också att högre importkostnader gör det svårare för regionala företag att exportera och behålla sin närvaro på utländska marknader.

Endast omkring en tredjedel av västra Balkans företags nya exportsatsningar överlever sitt första år, och bara 1 till 4 procent når ett femte år. Det påverkar sysselsättningen eftersom handelsföretag står för den stora majoriteten av tillverkningsjobben i regionen och i regel är större och betalar bättre än jämförbara företag som enbart riktar in sig på hemmamarknaden.

Enligt rapporten bör reformarbetet fokusera på bättre reglering snarare än på mindre reglering. Den lyfter fram enklare och digitaliserade förfaranden, riskbaserade inspektioner, erkännande av harmoniserade standarder och kvalifikationer samt skyddsåtgärder som fortsatt värnar legitima allmänintressen.

I vår tidigare artikel om WTO:s varningar för långvariga handelseffekter från krigen i Ukraina och Mellanöstern förklarade vi hur upprepade störningar får företag att rita om leveranskedjor och fraktrutter för att öka motståndskraften, även till högre kostnad. Vi noterade också att den regionala handeln kan fördjupas när länder söker tillväxt närmare hemmaplan, samtidigt som de globala handelsutsikterna fortfarande påverkas av tullar och pågående geopolitiska risker.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?