Mira Kyivska

Fiji: ekonomisk uppdatering pekar på återhämtad tillväxt när det finanspolitiska trycket ökar igen

Fiji: ekonomisk uppdatering pekar på återhämtad tillväxt när det finanspolitiska trycket ökar igen
Fiji siktar på motståndskraftig tillväxt

Fiji gör ekonomiska framsteg efter pandemin, men ett ökat tryck på hushållens budgetar och ett krympande finanspolitiskt handlingsutrymme ökar behovet av en mer motståndskraftig tillväxtpolitik. Världsbanksgruppens första ekonomiska uppdatering om Fiji säger att landet behöver högre produktivitet, större investeringar, finanspolitisk disciplin och en diversifierad ekonomi för att bättre kunna stå emot framtida chocker.

Höjdpunkter

  • Världsbanken räknar med att Fijis ekonomi växer med 2,1 procent 2026 och återhämtar sig till 3,0 procent 2028, samtidigt som det finanspolitiska trycket ökar igen.
  • Den offentliga skulden väntas minska från omkring 95 procent av BNP 2021 till 76,9 procent 2025, för att sedan öka igen till följd av externa chocker.
  • Rapporten efterlyser riktat socialt stöd, diversifierad export, utbyggnad av förnybar energi samt ökat deltagande av privata aktörer och kvinnor i arbetslivet för att påskynda tillväxten mot Fijis mål om höginkomststatus i Vision 2050.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Tillväxtutsikter och finanspolitiska risker

Enligt Världsbanken väntas ekonomin växa med 2,1 procent 2026 och därefter återhämta sig till 3,0 procent 2028, enligt den första ekonomiska uppdateringen om Fiji. Den presenterades i Suva i samarbete med University of the South Pacific.

Rapporten, med titeln "Skapa finanspolitiskt utrymme för att påskynda tillväxten", konstaterar att högre bränsle- och fraktkostnader pressar hushållens budgetar, samtidigt som de senaste politiska åtgärderna och en ny extern chock börjar utradera Fijis tidigare finanspolitiska framsteg. Den offentliga skulden, som sjönk från omkring 95 procent av BNP 2021 till 76,9 procent 2025, väntas åter öka.

Tatiana Proskuryakova, divisionschef för södra och norra Stilla havet vid Världsbanksgruppen, säger att Fiji har gjort verkliga framsteg och nu behöver bygga vidare på dem så att tillväxten skapar arbetstillfällen och möjligheter och bidrar till en mer motståndskraftig framtid. Hon säger att mer välriktat stöd och välavvägda beslut om utgifter och intäkter kan skydda utsatta familjer och samtidigt möjliggöra fortsatta investeringar i infrastruktur, kompetens och tillväxt i den privata sektorn.

Reformprioriteringar för ökad motståndskraft

Uppdateringen pekar på möjligheter att stärka den långsiktiga tillväxten genom en mer diversifierad exportbas, utbyggnad av förnybar energi och starkare värdekedjor inom jordbruk och fiske, tillsammans med ökade privata investeringar. Den tillägger att åtgärder mot kompetensbrist och ett ökat deltagande av kvinnor i arbetslivet kan stärka Fijis produktionskapacitet ytterligare.

Rapporten konstaterar att riktat stöd till utsatta hushåll kan ge effektivare hjälp än breda stödåtgärder och samtidigt utnyttja de begränsade offentliga resurserna bättre. Den rekommenderar att stödet riktas till dem som behöver det mest, att kvaliteten på de offentliga utgifterna förbättras, att skulden stabiliseras och att investeringar som främjar tillväxt och arbetstillfällen skyddas. Ett starkare socialt skyddsnät och finansiering för katastrofberedskap kan hjälpa landet att förbereda sig för framtida chocker.

För att Fiji ska nå målet i Vision 2050 om höginkomststatus måste tillväxten, enligt rapporten, öka betydligt från det historiska intervallet på 2 procent till 3 procent till omkring 4 procent till 6 procent. Det kräver högre produktivitet, en bredare ekonomi, större investeringar i människor och kompetens samt ett högre deltagande i arbetslivet.

Vår tidigare rapport om motståndskraften hos statsskulder i en miljö med högre räntor beskrev hur långvariga geopolitiska spänningar och höga offentliga utgifter ökar riskerna kring refinansiering och upplåning när de globala finansieringskostnaderna förblir höga. Den noterade också att tillväxtmarknader och gränsmarknader är särskilt utsatta eftersom räntebetalningarna ofta är höga i förhållande till de smalare intäktsbaserna, samtidigt som chocker i energi- och livsmedelspriserna ökar inflationen och det finanspolitiska trycket.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.