ECB beskriver åtgärder mot penningtvättsrisker kopplade till digitalisering och gränsöverskridande verksamhet i Europa

ECB beskriver åtgärder mot penningtvättsrisker kopplade till digitalisering och gränsöverskridande verksamhet i Europa
ECB hanterar risker för penningtvätt

Europeiska banktillsynsmyndigheter växlar upp insatserna mot penningtvättsrisker i takt med att digitalisering, gränsöverskridande finansverksamhet och ny teknik gör olagliga penningflöden svårare att upptäcka och stoppa. ECB uppger att dessa risker i allt högre grad överlappar med bankernas prudensiella risker, däribland risker kopplade till styrning, operativ motståndskraft, likviditet och anseende.

Höjdpunkter

  • AMLA inleder sin verksamhet i juli 2025 och kommer från januari 2028 att utöva direkt tillsyn över omkring 40 högriskföretag inom ramen för EU:s centraliserade system för bekämpning av penningtvätt.
  • ECB och AMLA kommer att underteckna ett samförståndsavtal i mitten av 2025 för att möjliggöra ett utökat informationsutbyte och ett närmare samarbete kring överlappande prudensiella risker och risker för penningtvätt.
  • Teknik som artificiell intelligens, kryptotillgångar och realtidsbetalningar förstärker riskerna för digital ekonomisk brottslighet och skärper kraven på operativ motståndskraft och kontroller mot penningtvätt för europeiska banker.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

EU:s tillsynsramverk går mot en centraliserad kontroll av penningtvätt

Som ECB:s banktillsyn beskriver omformar EU sin struktur för bekämpning av penningtvätt kring en mer centraliserad modell. Det sker efter att flera uppmärksammade fall har blottlagt brister i den nationella tillsynen och det gränsöverskridande samarbetet. Enligt talet påminner förändringen delvis om den tidigare inrättningen av den gemensamma tillsynsmekanismen, efter att skuld- och bankkrisen i euroområdet visat på begränsningarna med en splittrad nationell tillsyn.

Den nya myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, AMLA, inleder sin verksamhet formellt i juli 2025, medan EU:s förordning om bekämpning av penningtvätt blir fullt bindande i juli 2027. Enligt den nya strukturen ska AMLA från januari 2028 utöva direkt tillsyn över omkring 40 högriskkoncerner eller högriskföretag. Myndigheten ska också samordna finansunderrättelseenheter och bidra till utvecklingen av ett gemensamt regelverk för bekämpning av penningtvätt.

ECB uppger att övergången från ett lapptäcke av nationella införlivanden till direkt tillämpliga EU-regler syftar till att skapa större enhetlighet mellan medlemsstaterna. ECB lyfter också fram en viktig institutionell skillnad jämfört med prudensiell tillsyn: AMLA förenar tillsynsuppgifter, samordning av finansiell underrättelseverksamhet och utformning av regelverk inom en och samma struktur.

Digitala hot stärker kopplingen mellan risker för penningtvätt och prudensiella risker

Inom EU:s nuvarande ramverk övervakar ECB inte direkt bankernas efterlevnad av reglerna mot penningtvätt, men tar hänsyn till penningtvättsrelaterade iakttagelser i sina prudensiella beslut. Sådana iakttagelser kan påverka bedömningar av banktillstånd, prövningar av kvalificerade innehav, lämplighetsprövningar av personer i ledande befattningar, återkallande av tillstånd och den löpande tillsynen, däribland processen för tillsynsgranskning och utvärdering.

I talet sägs att ett effektivt samarbete mellan tillsynsmyndigheter med ansvar för penningtvätt och prudensiell tillsyn blir allt viktigare, eftersom båda sidor hanterar överlappande risker och kan använda liknande åtgärder, däribland verksamhetsbegränsningar, förändringar i styrningen och sanktionsavgifter. För att stödja samarbetet undertecknar ECB och AMLA ett samförståndsavtal i mitten av 2025 som omfattar informationsutbyte och ömsesidig representation.

ECB menar att tillsynsmyndigheterna nu verkar i en mer krävande miljö, när bankerna utökar sin digitala kundintroduktion, blir alltmer beroende av tredjepartsleverantörer och möter ökande cyber- och bedrägeririsker. Enligt ECB ökar verktyg och företeelser som artificiell intelligens, syntetiska identiteter, deepfakes, kryptotillgångar, elektroniska pengar och realtidsbetalningar hastigheten, anonymiteten och komplexiteten i riskerna för ekonomisk brottslighet. Därmed blir operativ motståndskraft och kontroller mot penningtvätt allt tätare sammankopplade i den europeiska banksektorn.

AI-drivna cyberhot och bankernas planering för cybermotståndskraft stod i fokus för vår tidigare rapportering, som belyste tillsynsmyndigheternas oro över allt allvarligare teknikfel. Vi beskrev hur tillsynsmyndigheter uppmanar stora banker att ta fram återställningsalternativ på ”bare metal”-nivå, så att kritiska tjänster kan fortsätta även om kärnsystemen komprometteras. Det speglar en förskjutning från att enbart förlita sig på förebyggande åtgärder till att prioritera återställning från början till slut.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.