Världsbanken: elreformer i Benin kan bidra till fler jobb och tillväxt

Traders Union
Alla nyheter
Finansinstitut
Elreformer i Benin för fler jobb

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Aleksandra Chaikina

1timme sedan

Världsbanken: elreformer i Benin kan bidra till fler jobb och tillväxt — Reformer i Benin skapar jobb

Benin upprätthåller en stark ekonomisk tillväxt, men expansionen skapar fortfarande inte tillräckligt många formella jobb med bättre löner i landet. En ny ekonomisk uppdatering från Världsbanken visar att reformer av elsektorn och Mission 300 Compact skulle kunna bidra till att omvandla tillväxten till fler jobb.

Höjdpunkter

Benins BNP-tillväxt uppgår till 8,1 % 2025, med ett budgetunderskott på 2,7 % och en inflation på 1,1 %, enligt Världsbanken.
Få formella jobb skapas: endast 19,8 % av arbetstagarna hade lönearbete 2024, men antalet industrijobb i Glo-Djigbés industrizon ökade med 28,8 % till 22 798 år 2025.
Mission 300 Compact skulle kunna skapa nästan 159 000 jobb genom att diversifiera energiförsörjningen, modernisera elnäten och förbättra styrningen av elsektorn. Närmare handelsförbindelser med Nigeria skulle samtidigt kunna generera upp till 1,3 miljarder dollar om året.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Ekonomisk uppdatering kopplar elreformer till sysselsättning

Enligt Världsbanken visar den fjärde upplagan av bankens årliga ekonomiska uppdatering om Benin att landet fortfarande är en av regionens mest dynamiska ekonomier. Tillväxten nådde 8,1 % 2025 och uppgick i genomsnitt till 7,1 % mellan 2021 och 2025.

Rapporten säger att Benins makroekonomiska läge vilar på en stabil grund. Budgetunderskottet minskar till 2,7 % av BNP 2025, under taket på 3 % som fastställts av Västafrikanska ekonomiska och monetära unionen, samtidigt som inflationen förblir låg på 1,1 %.

Trots detta skapar tillväxten ännu inte tillräckligt många formella jobb, enligt studien. År 2022 arbetade 96,3 % av arbetskraften i den informella sektorn, medan åtta av tio nya jobb bestod av egenföretagande. År 2024 hade färre än var femte arbetstagare, eller 19,8 %, ett lönearbete. Bland unga var andelen 9 %.

Rapporten pekar på vissa tecken på framsteg när det gäller sysselsättningen inom industrin. Antalet jobb i industrizonen Glo-Djigbé uppgår till 22 798 år 2025, en ökning med 28,8 % från året innan. Det visar att det går att skapa formella industrijobb i stor skala.

Elförsörjningens flaskhalsar påverkar företagens framtidsutsikter

Världsbanken säger att elförsörjningen fortfarande är ett stort hinder för företagsutvecklingen i Benin. Nästan hälften av företagen ser tillgången till el som ett betydande hinder, och 86,1 % drabbas av strömavbrott.

Trots de senaste årens framsteg kvarstår problem med infrastruktur och styrning, enligt rapporten. Nätförlusterna uppgår till 24,7 % 2024, ungefär hälften av kraftledningarna och transformatorstationerna är över 25 år gamla och gasbrist tvingar fram ett kostsamt beroende av tung eldningsolja.

Enligt uppdateringen skulle genomförandet av Mission 300 Compact kunna skapa nästan 159 000 nya jobb av bättre kvalitet. Det skulle kräva en diversifiering av energikällorna, modernisering av elnäten, bättre styrning av elsektorn, lägre kostnader för elförsörjningen och enklare anslutning för hushåll och företag.

De ekonomiska utsikterna på medellång sikt är fortsatt positiva, med en väntad stark tillväxt på 7,6 % 2027–2028. Rapporten varnar dock för risker kopplade till konflikten i Mellanöstern, stigande energipriser, klimatförändringarnas effekter och säkerhetsutmaningar. Samtidigt uppger den att en närmare handelsintegration med Nigeria skulle kunna generera upp till 1,3 miljarder dollar om året och skapa 26 000 direkta jobb inom bland annat spannmålsförädling, textil, energi, högre utbildning och turism.

Läs vår tidigare artikel om IMF:s uppdaterade utsikter för Afrika söder om Sahara där vi lyfte fram att tillväxtprognoserna hade förbättrats, men att inflationsutsikterna hade försämrats. Det pekar mot en potentiellt stramare penningpolitik i regionen. Artikeln belyste också hur högre globala lånekostnader, ökande skuldtjänstkostnader och klimatrelaterade chocker som El Niño kan sätta de offentliga budgetbuffertarna under press och försvåra ländernas arbete med att upprätthålla en inkluderande tillväxt.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?