ECB efterlyser enklare EU-regler för banker för att stärka konkurrenskraften

ECB efterlyser enklare EU-regler för banker för att stärka konkurrenskraften
ECB efterlyser enklare regler

Femton år efter att reformerna efter finanskrisen omformade den europeiska banksektorn skiftar debatten från strängare skyddsåtgärder till hur regleringen kan stödja tillväxt och skalfördelar. ECB säger att motståndskraftiga bankbalansräkningar fortfarande är en strategisk styrka för Europa, medan enklare regler och djupare finansiell integration är avgörande för att förbättra sektorns konkurrenskraft.

Höjdpunkter

  • ECB:s vice ordförande Boris Vujčić förespråkade att förenkla EU:s bankregler, bland annat genom att slå samman kapitalbuffertar och skapa ett proportionerligt regelverk för mindre banker, i ett tal den 2 oktober 2026.
  • Vujčić betonade att nuvarande kapitalkrav inte är en nackdel och att förbättrade kapitaltäckningskvoter och avkastning på eget kapital återspeglar sektorns motståndskraft, inte regelbördan.
  • Han pekade ut djupare finansiell integration och slutförandet av bankunionen som de främsta drivkrafterna för EU-bankernas konkurrenskraft, med större betydelse än effekterna av befintliga regleringar.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

ECB:s förslag för enklare bankreglering

Enligt Europeiska centralbanken, med hänvisning till ett anförande av ECB:s vice ordförande Boris Vujčić vid Europeiska systemrisknämndens årliga konferens i Frankfurt am Main den 2 oktober 2026, argumenterar centralbanken för att förenkla EU:s regelverk för banker avseende reglering, tillsyn och rapportering. Argumentet är att motståndskraft inte kräver onödigt komplexa regler, samtidigt som starka kapitalpositioner fortsatt är avgörande för att begränsa de ekonomiska skadorna från finansiella kriser.

Vujčić säger att ECB-rådet lade fram övergripande rekommendationer i slutet av förra året för att minska komplexiteten i bankregleringen. Dessa omfattar att slå samman befintliga kapitalbuffertar till en buffert som inte kan frigöras och en buffert som kan frigöras, förenkla ramverket för bruttosoliditetsgraden, bättre anpassa ramverken för MREL och TLAC samt skapa ett mer proportionerligt särskilt regelverk för mindre banker.

Han säger också att Eurosystemet svarade på Europeiska kommissionens samråd om konkurrenskraften i EU:s banksektor och välkomnar kommissionens efterföljande meddelande om bankernas konkurrenskraft och den inre marknaden. Parallellt driver ECB:s tillsynsgren förenklingsåtgärder som ska göra tillsynen effektivare och mer riskfokuserad.

Integration ses som främsta drivkraften för konkurrenskraft

Vujčić säger att den nuvarande nivån på kapitalkraven för banker inte är en konkurrensnackdel för europeiska banker och hävdar att sektorns motståndskraft i stället är en styrka för euroområdet och EU-ekonomin i stort. Han säger att utlåningstrenderna återspeglar kreditefterfrågan, förhöjd osäkerhet och bredare makroekonomiska förhållanden, snarare än en kapitalbrist som orsakas av reglering.

Enligt talet har kapitaltäckningskvoterna för banker i euroområdet stigit stadigt sedan den globala finanskrisen, medan avkastningen på eget kapital har förbättrats sedan pandemin i takt med normaliseringen av penningpolitiken. Banker med bättre kapitalisering tenderar också att ha lägre kostnader för eget kapital, vilket stärker ECB:s ståndpunkt att sunda balansräkningar stödjer snarare än försvagar den långsiktiga konkurrenskraften.

Vujčić säger att den största skjutsen för den europeiska banksektorns konkurrenskraft skulle komma från djupare finansiell integration. Enligt honom kan endast en verklig inre marknad och en fullbordad bankunion minska fragmenteringen och göra det möjligt för EU-banker att uppnå större skala, investeringskapacitet och operativ effektivitet.

Vår tidigare bevakning av ECB:s uppmaning om enklare bankregler förklarade varför centralbanken förespråkar en effektivisering av tillsynsramverket utan att sänka kapitalkraven. Vi noterade att ECB ser nuvarande kapitalstandarder som en konkurrensfördel för europeiska långivare och har föreslagit åtgärder som att slå samman buffertar i frigörbara och icke-frigörbara kategorier samt skapa ett lättare, mer proportionerligt regelverk för mindre banker.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.