Oljepriserna faller när farhågor växer för en förnyad konflikt mellan USA och Iran
De globala oljepriserna sjönk fredagen den 6 november och raderade tidigare uppgångar under handelsdagen. Investerare bedömer sannolikheten för förnyade militära aktioner mellan USA och Iran efter mellanårsvalet till kongressen, samtidigt som de hoppas på en diplomatisk lösning på konflikten.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Enligt CNBC föll terminspriset på Brentolja med 1,4% till $97 per fat, även om priset tidigare under handelsdagen hade närmat sig $100. Terminspriset på amerikansk West Texas Intermediate (WTI)-olja sjönk med 1,5% till $89 per fat.
Oljepriserna har sjunkit kraftigt sedan veckans början. På måndagen handlades Brent över $110 per fat, medan WTI låg över $100.
Bob McNally, grundare och vd för Rapidan Energy Group, uppskattar sannolikheten för förnyade militära fientligheter mellan USA och Iran till 80%. Han förutspår att en ny upptrappning kan driva upp båda oljeriktmärkena till över $100 per fat.
Experten anser att meningsskiljaktigheterna kring Irans kärnenergiprogram fortfarande är det främsta hindret för att lösa konflikten. USA:s president Donald Trump är fast besluten att hindra Teheran från att skaffa kärnvapen, medan iranska myndigheter inte är villiga att avstå från landets kärntekniska kapacitet.
En vapenvila är fortfarande möjlig
Samtidigt har tecken på ett möjligt diplomatiskt genombrott framträtt. Enligt Reuters har Iran via Qatar lämnat ett nytt kärntekniskt förslag till Washington. En högt uppsatt iransk tjänsteman uppgav att den amerikanska administrationen redan granskar dokumentet.
Attacker mot oljetankers i Hormuzsundet, där en betydande del av världens oljeförsörjning passerar, skapar ytterligare osäkerhet. På torsdagen rapporterade Iran om ytterligare tre attacker mot fartyg. Uppgifter från Storbritanniens Maritime Trade Operations (UKMTO) visar att frekvensen av sådana incidenter fortfarande ligger nära rekordnivåer.
Farhågorna för ytterligare upptrappning delas av andra analytiker, däribland Lombard Odiers chefsekonom Samy Chaar och bolagets investeringsstrategichef Luca Bindelli.
Olje marknaden står därmed inför två motsatta scenarier. Förnyade militära fientligheter kan störa leveranserna och utlösa en ny prisrusning, medan framsteg i förhandlingarna mellan Washington och Teheran kan sätta ytterligare press nedåt på oljepriserna.
Iran-kriget drabbar republikanerna
I USA:s mellanårsval den 3 november vann Demokratiska partiet en avgörande seger och tog kontroll över båda kamrarna i kongressen. En av huvudorsakerna till republikanernas nederlag var ett växande missnöje bland allmänheten med det utdragna kriget mot Iran, som inleddes i februari 2026. Den militära konflikten ledde till en kraftig ökning av bensinpriserna och kostnaderna för andra varor, vilket satte ytterligare press på hushållens budgetar. Demokraterna drog nytta av väljarnas frustration och vann val även i traditionellt republikanska delstater.
USA:s president Donald Trump medgav att kriget med Iran var en av faktorerna bakom hans partis nederlag, men sade att han inte ångrade att han inledde den militära operationen. Enligt Trump var Washingtons agerande nödvändigt för att hindra Teheran från att skaffa kärnvapen. Demokraterna tänker nu stärka tillsynen över Trumpadministrationens politik, vilket potentiellt kan försvåra en fortsättning av konflikten.
Som en påminnelse hade oljepriserna tidigare åter vänt uppåt.
Senaste Brent nyheterna
- Forex
- Crypto