EU:s boendekostnadskvot stiger när bostadspriserna ökar snabbare än inkomsterna under ett decennium
Den europeiska boendekostnaden är fortsatt pressad 2025, då bostadspriserna i EU har stigit snabbare än hushållens inkomster jämfört med för ett decennium sedan. EU:s kvot mellan bostadspriser och inkomster ligger 6,8% över 2015 års nivå, även om utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan medlemsländerna.
Höjdpunkter
- Eurostat uppger att EU:s kvot mellan bostadspriser och inkomster 2025 är 6,8% högre än 2015, vilket speglar att bostadspriserna ökat snabbare än inkomsterna.
- Portugal har den största uppgången i EU, med en ökning på 60,8% av kvoten mellan bostadspriser och inkomster från 2015 till 2025, medan Rumänien noterar en nedgång på 42,8%.
- Efter en viss lättnad 2023 och 2024 ligger kvoten 2025 åter 0,03% över sitt långsiktiga genomsnitt, vilket tyder på fortsatt press på boendekostnaderna i EU.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Förändringar i boendekostnaderna under ett decennium
Enligt Eurostat är EU:s kvot mellan bostadspriser och inkomster 2025 6.8% högre än 2015, vilket visar att bostadspriserna har ökat i förhållande till hushållens inkomster under perioden.Indikatorn jämför förändringar i bostadspriser med förändringar i hushållens inkomst per capita i förhållande till ett basår. Den stiger när bostadspriserna ökar snabbare eller sjunker långsammare än inkomsterna. Den sjunker när inkomsterna ökar snabbare än bostadspriserna och är oförändrad när båda utvecklas i samma takt.
Utvecklingen varierar betydligt inom EU. Kvoten stiger i 17 EU-länder och sjunker i 10, vilket visar att den övergripande EU-trenden döljer stora skillnader mellan de nationella bostadsmarknaderna.
Portugal har den största uppgången, medan lättnaden efter 2022 är begränsad
Portugal noterar den största ökningen av kvoten mellan bostadspriser och inkomster mellan 2015 och 2025, med 60,8%, följt av Nederländerna med 34,3%, Ungern med 26,5%, Tjeckien med 25,8% och Spanien med 24,5%. I andra änden av skalan noterar Rumänien den kraftigaste nedgången, med 42,8%, följt av Finland med 25,2% och Bulgarien med 16,2%.Eurostat påpekar att siffrorna mäter prisförändringar i förhållande till inkomstförändringar över tid, inte hur länderna rankas efter bostädernas absoluta kostnad i förhållande till inkomstnivåerna. Ett separat standardiserat mått, som jämför kvoten med dess långsiktiga genomsnitt sedan 2000, visar två tydliga toppar 2007 och 2022, då indikatorn ligger 7,9% respektive 7,4% över sitt långsiktiga genomsnitt.
Mellan topparna sjunker kvoten till 6,4% under sitt långsiktiga genomsnitt 2014 innan den stiger igen. Efter en nedgång 2023 och 2024 stiger den 2025 åter till över det långsiktiga genomsnittet, med 0,03%, vilket tyder på att boendekostnadspressen består på den europeiska bostadsmarknaden.
Läs vår tidigare artikel om Mario Draghis varning för kostnaderna av en restriktiv penningpolitik tog upp risken för att räntor som hålls högre än tillväxttakten kan förvärra skuldutvecklingen och i slutändan undergräva långsiktiga investeringar. Där noterades också hans uppmaning till centralbankerna att prioritera inflationsbekämpning utan att orsaka onödig skada på tillväxten, tillsammans med åtgärder på EU-nivå som djupare marknadsintegration och riktad finansiering för att stödja investeringar som höjer produktiviteten.
- Forex
- Crypto