HSBC:s varningssignaler pekar på större risk för globala banker

HSBC:s varningssignaler pekar på större risk för globala banker
HSBC:s varningssignaler.

​HSBC:s vinst under tredje kvartalet ökade med 32 %, men aktien föll med 6 % när intäkterna understeg förväntningarna. Ökade inlåningskostnader och exponering mot private credit väcker frågor om de globala bankernas motståndskraft. Kan växande kreditförluster och likviditetspress orsaka nästa globala bankkris? IMF:s uttalanden tyder på att det är en reell möjlighet. 

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Begränsningarna med rekordvinster i banksektorn

HSBC Holdings redovisade en vinst före skatt på 9,6 miljarder dollar för de tre månaderna fram till september. Intäkterna uppgick till 18,6 miljarder dollar, vilket var lägre än konsensus på 19 miljarder dollar. Många investerare oroar sig därför för de stora bankernas lönsamhet i ett läge med hårdare konkurrens om inlåning och osäkra räntor.

”Marknaden förväntar sig ibland att vi höjer vår prognos eller våra mål”, sade HSBC:s finanschef Pam Kaur till reportrar, enligt Reuters. 

Bankerna har gynnats av högre ränteintäkter och kundaktivitet, men kostnaderna tenderar att öka snabbare än intäkterna. Marknadsaktörerna visar därför sin oro genom att efterfrågan på bankaktier minskar.

Konkurrensen om inlåning pressar utlåningsmarginalerna

Konkurrensen om inlåning i Hongkong och Storbritannien får långivare att erbjuda mer attraktiva räntor. Det kan påverka skillnaden mellan vad bankerna tjänar på lån och värdepapper och vad de betalar insättarna. Fasträntekonton utgjorde 38 % av HSBC:s portfölj i Hongkong, en ökning med två procentenheter från föregående kvartal. Det kan öka finansieringskostnaderna och pressa marginalerna.

Bankerna konkurrerar om kundernas inlåning samtidigt som de finansierar hushåll, företag och kommersiella fastigheter. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter kan långivarna skärpa sina kreditkrav eller minska utlåningen till låntagare med högre risk. HSBC:s redovisade förväntade kreditförluster minskade med 17 % till 800 miljoner dollar under kvartalet, till följd av lägre reserveringar kopplade till fastighetsmarknaden i Hongkong. 

Private credit skapar ytterligare en spridningskanal

Fonder inom private credit har vuxit och finansierar främst företag med begränsad tillgång till de offentliga skuldkapitalmarknaderna. Kopplingarna mellan långivare, investeringsfonder och försäkringsbolag blir ofta alltmer komplexa. Financial Stability Board uppskattade att tillgångarna inom private credit uppgick till mellan 1,5 och 2 biljoner dollar. Organisationen identifierade bankkreditlinor på omkring 220 miljarder dollar, både utnyttjade och outnyttjade, till private credit-fonder i de rapporterande jurisdiktionerna.

Siffrorna visar hur stress på privata marknader kan påverka reglerade långivare genom indirekta exponeringar. FSB varnade också för att sektorns nuvarande omfattning och struktur inte har prövats under svåra ekonomiska förhållanden. Ett möjligt krisscenario kan börja med ökande betalningsinställelser bland högt belånade företag. Banker med kopplingar till berörda fonder kan därefter få likviditetsproblem.

IMF varnar: motståndskraft är inte detsamma som trygghet

Internationella valutafonden har identifierat flera chocker som kan få en allvarligt negativ inverkan på medellång sikt. Dit hör stigande räntor på statsobligationer, en korrigering i AI-relaterade tillgångar och cyberincidenter. Athanasios Vamvakidis, biträdande avdelningschef vid IMF:s avdelning för penning- och kapitalmarknader, sade: ”Men motståndskraft är inte detsamma som trygghet.” Varningen syftade på den överlag positiva bedömningen av de flesta bankers motståndskraft.

IMF identifierade en grupp svagare banker som riskerar att bli underkapitaliserade och pressade. De största riskerna finns inom områden med koppling till icke-bankbaserade finansinstitut. Experter anser dock inte att en ny kris av 2008 års slag är oundviklig. Det viktigaste är att vidta åtgärder i tid och på ett systematiskt sätt.

Vad kan utlösa nästa bankkris?

Det mest oroande scenariot är en kombination av chocker som sprider sig genom hela branschen. Högre statsobligationsräntor försvagar obligationsportföljer och ökar finansieringskostnaderna. Det påverkar direkt högt belånade låntagare, samtidigt som förluster inom private credit och framtvingade tillgångsförsäljningar kan spridas mellan marknader och banker.

Ökande förväntade kreditförluster, svaga låneresultat, bredare kreditspreadar och stramare utlåningskrav från bankerna kan fungera som relevanta indikatorer. Nästa globala bankkris kan utvecklas via sammankopplade marknader, där skuldsättning, likviditetsproblem och låg kreditkvalitet förstärker varandra. Utvecklingen inom realekonomin och finanssektorn kan dessutom gå åt olika håll, vilket innebär att traditionella ekonomiska indikatorer kanske inte visar det verkliga läget i ekonomin.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.