Washington trappar upp trycket mot Kuba med mordanklagelse mot Raul Castro

Traders Union
Alla nyheter
Finansiella nyheter
Washington trappar upp trycket mot Kuba

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Kryptonyheter

Finansiella nyheter

Valutor

Nyheter från branschledare

Företag

Nyheter från tillsynsmyndigheterna

Eugene Komchuk

22.05.2026

Washington trappar upp trycket mot Kuba med mordanklagelse mot Raul Castro — USA vill ha regimskifte på Kuba

USA:s justitiedepartement offentliggjorde på onsdagen ett åtal mot Kubas tidigare president Raul Castro. Han åtalas för mord i samband med en incident 1996 där kubanska militärstyrkor sköt ner två flygplan.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Enligt CNBC fattades beslutet den 20 maj – ett symboliskt viktigt datum som erkänns som Kubas officiella nationaldag. Åtgärden markerade en av de skarpaste upptrappningarna i spänningarna mellan Washington och Havanna på senare tid.

FBI-chefen Kash Patel kallade åtalet mot Castro och fem andra personer för “ett stort steg mot ansvarstagande.” Åtgärden blev en del av president Donald Trumps bredare strategi för regimskifte på Kuba. Den har redan innefattat hårdare ekonomiska sanktioner och försök sedan januari att införa en oljeblockad mot ön.

Trycket har förvärrat den ekonomiska krisen och utsatt Kuba för vad som kan vara dess allvarligaste prövning sedan Sovjetunionens kollaps. Kubas energiminister Vicente de la O Levy sade förra veckan att ön hade slut på olja och diesel, och beskrev situationen som “extremt spänd.”

Mot denna bakgrund har vissa kubanska tjänstemän de senaste veckorna varnat för risken för en möjlig amerikansk militär intervention.

Situationen kompliceras ytterligare av medieuppgifter om att Kuba påstås bygga upp ett arsenal av militära drönare från Ryssland och Iran, som potentiellt kan användas mot amerikanska mål. Samtidigt rapporterar medier att Trump-administrationen genomför underrättelseflygningar utanför Kubas kust – ett mönster som påminner om scenarierna som föregick amerikanska militära operationer i Venezuela och Iran.

Antoni Kapcia, professor i latinamerikansk historia vid University of Nottingham, säger att han tvivlar på att Washington allvarligt överväger direkt militär aktion mot Kuba. Enligt honom har den kubanska staten däremot alltid tagit det militära hotet från USA på största allvar och förberett sig för ett sådant scenario.

Kapcia påpekade att Pentagon länge har antagit att en militär operation mot Kuba skulle kunna leda till oacceptabelt höga förluster bland amerikanska soldater. Enligt honom förklarar detta den inkonsekventa amerikanska politiken: från hemliga förhandlingar till hot om omedelbara åtgärder.

Experten tillade att Trump för närvarande öppet satsar på ekonomisk strypning av det kubanska systemet. Ett sådant tillvägagångssätt är billigare än krig och gör redan livet ännu svårare för vanliga kubaner.

Vad väntar Kuba härnäst

Kubas president Miguel Díaz-Canel avvisade på onsdagen åtalet mot Raul Castro. På sociala medier kallade han det ett politiskt manöver utan rättslig grund och sade att Washington använder sådana steg för att rättfärdiga möjlig militär aggression mot Kuba.

Trump har tidigare talat om möjligheten till ett “vänligt övertagande” av Kuba och sagt att Vita huset kan rikta sin uppmärksamhet mot Havanna efter kriget med Iran. Han har också hävdat att han kan göra vad han vill med Kuba och antytt att han skulle ha “äran” att “ta Kuba.”

Robert Munks, chef för Amerika-analys på Verisk Maplecroft, anser att Trumps administrations exakta avsikter fortfarande är oklara. Enligt honom pekar dock Washingtons nuvarande hållning mindre på omedelbar direkt intervention och mer på ett försök att låta trycket göra jobbet.

Den största existentiella risken för Kuba, säger Munks, är inte utländsk intervention, utan om staten kan “hålla ljuset tänt tillräckligt länge” för att behålla kontrollen.

Han noterade att säkerhetsstyrkorna sannolikt kommer att kunna hantera oroligheter på kort sikt. Men ytterligare strömavbrott kan fördjupa bristen på mat och vatten, vilket skapar risk för allvarlig instabilitet.

Munks tillade att den förvärrade humanitära krisen förblir en joker som kan tvinga båda sidor att improvisera. Han förväntar sig mer stöd från regionala länder som Mexiko och Uruguay, men betonade att den amerikanska blockaden fortsatt kommer att prägla vardagen för vanliga kubaner.

Konsekvenser av Kubakonflikten

Situationen på Kuba kommer sannolikt inte att direkt förändra den globala marknadsbilden, men den kan öka investerarnas nervositet kring geopolitiska risker. Om USA:s tryck fortsätter att öka kommer marknaderna i första hand att bevaka möjliga störningar i bränsleförsörjningen, en migrationskris, hårdare sanktioner och reaktioner från länder i regionen. De mest känsliga områdena kan bli oljemarknaden, latinamerikanska tillväxtmarknads-tillgångar samt företag kopplade till logistik, turism och regional handel.

För investerare är Kuba mindre viktigt som en självständig ekonomisk kraft än som en potentiell källa till instabilitet nära USA:s gränser. Alla tecken på militär upptrappning eller humanitär kris kan öka efterfrågan på säkra tillgångar, öka försiktigheten på marknaderna och lägga till en riskpremie på latinamerikanska tillgångar. För närvarande ser dock basscenariot inte ut att vara en omedelbar militär operation, utan snarare en fortsättning på det ekonomiska trycket som gradvis förvärrar den inhemska situationen och håller Kuba kvar bland regionens geopolitiska risker.

Som påminnelse har USA:s utrikesdepartement nyligen utökat sanktionerna mot Kuba.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?