IMF-delegation i San Marino pekar ut prioriteringar för finans- och bankreformer efter granskning 2026

Traders Union
Alla nyheter
Finansinstitut
San Marinos reformprioriteringar enligt IMF

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Andrey Mastykin

05.11.2026

IMF-delegation i San Marino pekar ut prioriteringar för finans- och bankreformer efter granskning 2026 — IMF vill se reformer i San Marino

San Marino går in i nästa politiska fas med motståndskraftig tillväxt, lägre statsskuld och ett nytt associeringsavtal med EU som formar landets ekonomiska agenda. IMF säger att dessa framsteg nu behöver befästas genom en disciplinerad finanspolitik, reformer i väl avvägd ordningsföljd och fortsatta insatser för att minska sårbarheterna i banksektorn.

Höjdpunkter

IMF räknar med att San Marinos reala BNP växer med 1,5 procent 2025 och 1,3 procent 2026, med stöd av inhemsk efterfrågan, export från tillverkningsindustrin och turism.
San Marinos offentliga finanser förbättras, med ett prognostiserat primärt överskott på 3,8 procent av BNP 2025 och en statsskuld som sjunker till 59,8 procent av BNP.
Emissionen i april 2026 av en femårig Eurobond på 350 miljoner euro säkrar en kupongränta på 3,6 procent, förlänger löptiderna till 2031 och minskar beroendet av finansiering från inhemska banker.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

EU-integration och den ekonomiska utvecklingen på kort sikt

Enligt Internationella valutafonden sade fondens medarbetare att San Marinos ekonomi förblir motståndskraftig efter möten med myndigheterna mellan den 26 oktober och den 5 november 2026. Det nyligen undertecknade associeringsavtalet med EU innebär, enligt fonden, en historisk möjlighet att höja produktiviteten, stärka institutionerna och fördjupa integrationen med den europeiska marknaden.

Fonden sade att genomförandet bör ske i en noggrant avvägd ordningsföljd, anpassad till de ekonomiska prioriteringarna och mikrostaten administrativa kapacitet. Den lyfte fram regelanpassning, införlivande av EU:s regelverk, modernisering av den offentliga förvaltningen och åtgärder för att stärka banksystemets motståndskraft som viktiga reformområden.

Den reala BNP-tillväxten uppskattas till 1,5 procent 2025 och väntas uppgå till 1,3 procent 2026, med stöd av inhemsk efterfrågan, export från tillverkningsindustrin och turism. IMF sade att aktiviteten mattas av under årets första månader. Bränsleprissubventioner som infördes i mars och förlängdes till och med den 30 november 2026 bidrar till att dämpa pristrycket, men minskar också det finanspolitiska utrymmet för andra prioriterade utgifter, däribland investeringar.

Utsikterna är fortsatt gynnsamma, men IMF sade att riskerna främst lutar åt nedsidan på grund av internationell osäkerhet och inhemska finansiella sårbarheter. Tillväxten väntas mattas av till 1,0 procent 2027 innan den återgår till den medelfristiga potentialen på 1,3 procent. Inflationen väntas i genomsnitt uppgå till 2,5 procent 2026 och stiga till 3,5 procent 2027 när energikostnaderna får genomslag och finanspolitiska subventioner fasas ut.

Skuldförvaltning och banksystemets motståndskraft

De offentliga finanserna fortsätter att förbättras. Enligt IMF:s preliminära bedömning uppgick det primära överskottet exklusive bankstöd till 3,8 procent av BNP 2025, samtidigt som statsskulden sjönk till 59,8 procent av BNP. Fonden sade att ett fortsatt primärt överskott på omkring 2,5 procent av BNP på medellång sikt skulle bidra till att minska skulden ytterligare, återuppbygga det finanspolitiska handlingsutrymmet och skydda ekonomin mot externa chocker och chocker i finanssektorn.

IMF pekade också på San Marinos emission i april 2026 av en femårig Eurobond på 350 miljoner euro som ett viktigt steg för att minska finansieringsrisken. Enligt fonden övertecknades emissionen flera gånger om, kupongräntan säkrades till omkring 3,6 procent, beroendet av inhemska banker för budgetfinansiering minskade och löptiderna förlängdes till 2031.

Fonden sade att ytterligare finanspolitiska prioriteringar är att införa en modern moms, effektivisera utgifterna, öka väl valda offentliga investeringar, reformera pensionssystemet för att hantera kostnaderna för en åldrande befolkning och fullt ut budgetera den administrativa bördan i samband med EU-integrationen. Den stödde också fortsatt digitalisering och riktade nyanställningar i den offentliga sektorn för att underlätta genomförandet utan att äventyra hållbarheten på medellång sikt.

På bankområdet sade IMF att likviditeten och tillgångskvaliteten förbättras, med en minskning av nödlidande lån och återvinningar från Asset Management Company som överträffar förväntningarna. Sårbarheterna är ändå fortsatt förhöjda, enligt fonden, på grund av ojämna framsteg mellan bankerna, begränsade kapital- och likviditetsbuffertar i vissa institut samt äldre tillgångar som fortsätter att tynga lönsamheten.

Prioriteringarna omfattar stärkta reserveringar, modernisering av insolvenslagstiftningen, närmare anpassning till internationella redovisningsregler, starkare kapitalplaner och fortsatta åtgärder för att förbättra den operativa effektiviteten. IMF välkomnade också 2026 års avtal, som ger San Marinos centralbank tillgång till ECB:s EUREP-repofacilitet genom Italiens centralbank, samt de planerade likviditetsstandarderna enligt Basel III från 2027. Dessa åtgärder bör stärka det finansiella skyddsnätet och stödja en gradvis anpassning till EU:s bankregler.

Mario Draghis varning om avvägningen mellan skuld, inflation och tillväxt visade hur det kan förvärra skuldutvecklingen och öka trycket på en politik som accepterar högre inflation om räntorna hålls över tillväxttakten alltför länge. Vi har tidigare uppmärksammat hans argument om att centralbankerna bör prioritera prisstabilitet, men samtidigt undvika onödigt restriktiva räntebanor som kan strypa produktiva investeringar och den långsiktiga produktiviteten. Han pekade också på marknadsintegrationen inom EU och riktat stöd genom industripolitiken, bland annat finansiering för att minska riskerna med strategiska investeringar, som komplement till penningpolitiken för att upprätthålla tillväxten.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?