Riksbanken inför ny krishanteringsfunktion för finsektorns driftstörningar

Riksbanken inför ny krishanteringsfunktion för finsektorns driftstörningar
Ny krisfunktion 2026

En ny funktion för operativ krishantering börjar gälla den 1 juli 2026 för att stärka beredskapen vid allvarliga störningar i det finansiella systemet. Initiativet samlar myndigheter och utvalda privata aktörer i en gemensam struktur för ansvar, samverkan och informationsdelning.

Höjdpunkter

  • Riksbanken inför en ny krishanteringsfunktion den 1 juli 2026 för att stärka hanteringen av driftsstörningar i finanssektorn.
  • Den nya funktionen omfattar Riksbanken, Finansinspektionen, Riksgälden och privata aktörer och ska öka informationsdelning och samarbete vid kriser.
  • Funktionen tydliggör ansvarsfördelning och skapar ramar för samordnade åtgärder, vilket ska förbättra finansiell stabilitet enligt Riksbankschef Erik Thedéen.

Samordning startar den 1 juli

Enligt Sveriges Riksbank uppger att den nya funktionen träder i kraft den 1 juli 2026 och ska förbättra den gemensamma förmågan att hantera allvarliga driftsstörningar i den finansiella sektorn. Upplägget ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan deltagarna, stärka samarbetet mellan offentliga och privata aktörer och ge bättre möjligheter att dela information under en kris.

I funktionen ingår Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden samt vissa privata aktörer, däribland banker och andra företag inom finanssektorn. Riksbanken har ansvar för att leda funktionen.

Betydelse för finansiell stabilitet

Den nya strukturen är avsedd att förbättra samordnade insatser när störningar riskerar att påverka viktiga finansiella tjänster. För banker och andra marknadsaktörer innebär det en tydligare ram för hur kontakter och åtgärder ska hanteras när flera parter behöver agera samtidigt.

Riksbankschefen Erik Thedéen säger att kriser i det finansiella systemet ofta kräver att både offentliga och privata aktörer agerar tillsammans. Enligt honom stärker funktionen samverkan och skapar bättre förutsättningar för ett samordnat agerande när det behövs.

I vår tidigare rapportering om Konjunkturinstitutets barometerindikator i juni noterade vi att svensk ekonomi ligger kvar på en nivå som beskrivs som normal, med en liten uppgång driven av ett tydligt förbättrat sentiment i tillverkningsindustrin. Samtidigt framgick att hushållens förtroende fortfarande är svagare än normalt, vilket kan hålla tillbaka konsumtionen och bidra till en mer splittrad konjunkturbild.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.