Inkomstojämlikheten i EU minskar något 2025, visar Eurostat-data
Inkomstfördelningen inom Europeiska unionen är något jämnare 2025, då unionens Gini-koefficient sjunker till 29,2 från 29,4 året innan. Den senaste mätningen visar fortfarande stora skillnader mellan medlemsländerna, där Slovakien har den lägsta ojämlikheten och Bulgarien den högsta.
Höjdpunkter
- Eurostat uppger att EU:s Gini-koefficient sjönk till 29,2 år 2025 från 29,4 år 2024, vilket visar på något jämnare inkomstfördelning.
- Skillnaderna mellan länderna kvarstår: Slovakien hade den lägsta Gini-koefficienten, 23,0, och Bulgarien den högsta, 37,7, år 2025.
- Belgien, Tjeckien, Slovenien och Polen fortsätter att ha lägre inkomstojämlikhet, medan Lettland och Litauen ligger i den högre änden bland EU:s medlemsländer.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Eurostats data om inkomstfördelningen 2025
Enligt Eurostat ligger Gini-koefficienten för EU på 29,2 år 2025, jämfört med 29,4 år 2024. Måttet visar hur inkomsterna fördelas i ett land i förhållande till en referenspunkt för fullständig jämlikhet.Ett värde på 0 innebär fullständig jämlikhet, där alla har samma inkomst, medan ett värde på 100 innebär fullständig ojämlikhet, där en person får alla inkomster. Den senaste EU-siffran pekar därför på en liten förbättring av den övergripande inkomstfördelningen i unionen.
Stora skillnader mellan länderna kvarstår
Bland EU-länderna varierar Gini-koefficienten 2025 från 23,0 i Slovakien till 37,7 i Bulgarien, vilket understryker de ihållande skillnaderna i hushållens inkomstfördelning mellan medlemsländerna.Efter Slovakien har Belgien den jämnaste inkomstfördelningen, med 23,4, följt av Tjeckien med 24,0, Slovenien med 24,6 och Polen med 24,9. I andra änden ligger Bulgarien, följt av Lettland med 35,6 och Litauen med 35,5, vilket visar att ojämlikheten fortfarande är betydligt större i delar av Östeuropa.
I vår tidigare artikel tog vi upp Mario Draghis varning om att räntor som hålls högre än tillväxttakten kan försämra dynamiken i den offentliga skuldsättningen och öka trycket för ”finanspolitisk dominans”, samtidigt som centralbankerna fokuserar på att få inflationen under kontroll. Vi tog också upp hans argument att politiken bör undvika att vara mer restriktiv än nödvändigt, eftersom högre lånekostnader kan dämpa produktiva investeringar, innovation och den långsiktiga tillväxten i Europa.
- Forex
- Crypto