EU står inför en ny inflationsvåg när ECB signalerar räntehöjning
Europa står återigen inför ett obekvämt vägval: den ekonomiska tillväxten bromsar in samtidigt som priserna stiger på grund av energichocken som kriget kring Iran orsakat. EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis sade att Europeiska centralbanken troligen måste agera mot den tilltagande inflationen, även om det slutgiltiga beslutet ligger hos den oberoende tillsynsmyndigheten.
Höjdpunkter
- Dombrovskis sade att ECB kommer att behöva agera mot stigande inflation.
- Europeiska kommissionen förutspår att inflationen i eurozonen blir 3,1 % år 2026.
- ECB:s inflationsmål är 2 %.
- Europeiska kommissionen har nyligen sänkt sin tillväxtprognos och höjt sin inflationsprognos på grund av energichocken.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Inflationschock sätter räntorna i fokus igen
Inför ett möte med EU:s ekonomiministrar i Nicosia sade Dombrovskis att den stigande inflationen redan kräver en respons från ECB. Han betonade att centralbanken är oberoende men noterade att Europeiska kommissionens inflationsprognos för i år ligger på 3,1 %, klart över ECB:s mål på 2 %.
Enligt Bloomberg kom hans uttalanden dagen efter att Europeiska kommissionen sänkt sin ekonomiska prognos för euroområdet. Prognosen för BNP-tillväxten i eurozonen för 2026 sänktes till 0,9 % från 1,2 %, medan inflationen nu väntas ligga runt 3 % på grund av högre energipriser och störningar i råvaruförsörjningen.
För ECB är detta en svår situation. Att höja räntorna kan hjälpa till att dämpa inflationsförväntningarna, men det skulle också öka pressen på företag, bolånemarknaden och den ekonomiska tillväxten. Därför följer investerare nu centralbankens junimöte extra noga.
EU-ministrar söker balans mellan stöd och disciplin
Dombrovskis sade också att EU:s ekonomi är fortsatt motståndskraftig, samtidigt som han upprepade uppmaningen att Europa måste minska sitt beroende av fossila bränslen. Energichocken från kriget kring Iran har återigen blottlagt regionens sårbarhet för kraftiga svängningar i olje- och gaspriser.
Eurogruppens ordförande Kyriakos Pierrakakis stödde också behovet av kortsiktiga åtgärder men varnade för att energikrisen inte får spridas till hela ekonomin. Ministrarna är i stort sett överens om att stödet till hushåll och företag bör vara tillfälligt och riktat så att det inte driver upp priserna ytterligare.
Italien och Spanien uppges vilja ha större flexibilitet inom EU:s finanspolitiska regler för att kunna utöka stödet till konsumenter och företag. Men för Bryssel innebär det en risk: överdrivna utgifter kan spä på inflationen och försvåra ECB:s arbete.
Europa står inför ännu en stagflationsrisk
Eurozonens huvudproblem är att den nuvarande chocken kombinerar svag tillväxt med stigande priser. Dombrovskis har tidigare varnat för risken för en ”stagflationschock”, där hög inflation sammanfaller med låg ekonomisk tillväxt.
Om inflationen ligger kvar över 3 % samtidigt som tillväxten är under 1 %, måste ECB välja mellan två dåliga alternativ: att bekämpa priserna mer aggressivt eller undvika ytterligare press på ekonomin. För marknaderna innebär det dyrare krediter, försiktighet på europeiska aktiemarknader och ökad uppmärksamhet på varje nytt tecken kring kriget, oljepriser och energiförsörjning.
Vi rapporterade också om stigande aktiekurser när dollarn närmade sig en sexveckorshögsta på grund av osäkerheten kring Iran.
Senaste EUR/USD nyheterna
- Forex
- Crypto