OECD säger att en omfördelning av sociala utgifter kan förbättra barns livsvillkor och minska framtida offentliga kostnader

Traders Union
Alla nyheter
Finansinstitut
OECD:s sociala utgifter och barn

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Olga Shendetskaya

05.10.2026

OECD säger att en omfördelning av sociala utgifter kan förbättra barns livsvillkor och minska framtida offentliga kostnader — Förbättrade livsvillkor för barn

I OECD-länderna har de sociala utgifterna ökat under de senaste två decennierna, men andelen som riktas till barnfamiljer ligger fortfarande under 10 % av totalen. En ny OECD-rapport säger att en bättre fördelning av dessa utgifter, särskilt till förskoleverksamhet och barnomsorg, skulle kunna minska barnfattigdomen mer effektivt och samtidigt lätta på de långsiktiga finanspolitiska påfrestningarna.

Höjdpunkter

OECD-rapporten uppger att en omfördelning av sociala utgifter till förskoleverksamhet skulle kunna minska barnfattigdomen med 2,25 procentenheter under det kommande decenniet, jämfört med 1,5 procentenheter om trenderna består.
Analysen visar att en ökning av de sociala utgifterna med en procentenhet för kontantstöd till familjer eller aktiv arbetsmarknadspolitik ökar effektiviteten mot relativ barnfattigdom med respektive 27 % och 24 %, samtidigt som utgiftstillväxten potentiellt kan minska.
Att investera en extra procentenhet av de sociala utgifterna i hälso- och sjukvård, bostäder och sociala tjänster gör utgiftsökningar omkring 9 % mer effektiva för att minska allvarlig materiell utsatthet och kan dämpa den långsiktiga tillväxten i sociala utgifter.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

OECD-rapport lyfter högre avkastning från förändringar i policykombinationen

Enligt OECD använder dess nya rapport, "Spending Better for Children through Social Policy", ett ramverk för kostnadseffektivitet för att bedöma hur nivån, fördelningen och utformningen av sociala utgifter påverkar barnfattigdom, materiell utsatthet, utbildning och hälsa, samtidigt som konsekvenserna för långsiktiga offentliga utgifter granskas.

Rapporten säger att om de sociala utgifterna fortsätter att öka i sin historiska takt kan barnfattigdomen minska med omkring 1,5 procentenheter under det kommande decenniet. Den menar att större förbättringar kan uppnås om regeringarna riktar mer stöd till att hjälpa föräldrar in på arbetsmarknaden, tillhandahålla ett tillräckligt inkomstskydd och säkerställa tillgång till högkvalitativa tjänster.

OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann säger att investeringar i barn är en av de viktigaste åtgärderna som regeringar kan vidta för att bygga en starkare framtid. Han säger att högre utgifter kan hjälpa, men att bättre utgifter kan få betydligt större effekt genom att förbättra barns livschanser samtidigt som de stöder starkare ekonomier och mer hållbara offentliga finanser.

Tidig utbildning, inkomststöd och arbetsmarknadspolitik visar starkast effekter

Bland de identifierade politikområdena tycks förskoleverksamhet och barnomsorg ge störst avkastning. OECD säger att om en ytterligare procentenhet av tillväxten i sociala utgifter riktas till att utöka täckningen av förskoleverksamhet och barnomsorg skulle investeringen kunna bli omkring 50 % mer effektiv för att minska barns inkomstfattigdom än om budgetfördelningen förblir oförändrad, vilket skulle minska barnfattigdomen med cirka 2,25 procentenheter under det kommande decenniet i stället för 1,5 procentenheter.

Rapporten tillägger att bredare tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, särskilt för missgynnade barn, också kan stödja föräldrars sysselsättning, stärka familjeinkomsterna och minska beroendet av annat stöd. Analysen tyder på att den extra investeringen på lång sikt kan innebära att de sociala utgifterna blir omkring 2 % lägre än vid en oförändrad budgetfördelning, samtidigt som andelen lågpresterande elever i PISA minskar med omkring 4 %.

Tillräckligt inkomststöd är fortsatt viktigt för familjer med störst behov. OECD säger att en ökning av andelen sociala utgifter som avsätts för kontantstöd till familjer med en procentenhet skulle kunna göra framtida utgiftsökningar omkring 27 % mer effektiva för att minska relativ barnfattigdom, medan en ytterligare procentenhet till aktiv arbetsmarknadspolitik skulle kunna förbättra dess effektivitet för att minska barnfattigdomen med omkring 24 % och dämpa utgiftstillväxten med omkring 1 % under det kommande decenniet.

Hälso- och sjukvård, bostäder och andra sociala tjänster är också fortsatt centrala för att tillgodose behov som enbart extra inkomster kanske inte täcker. Att rikta en ytterligare procentenhet av de sociala utgifterna till dessa områden skulle kunna göra framtida utgiftsökningar omkring 9 % mer effektiva för att minska allvarlig materiell utsatthet, och större investeringar i hälso- och sjukvård skulle också kunna bidra till att dämpa den långsiktiga tillväxten i sociala utgifter.

I vår tidigare artikel om Malaysias subventions- och välfärdsutgifter för 2025 beskrev vi hur de federala subventionsutgifterna föll kraftigt när subventionerna för petroleum minskade till följd av lägre råoljepriser och striktare riktad subventionering. Samtidigt ökade kontant- och välfärdsstöd till individer och familjer kraftigt genom program som Sumbangan Asas Rahmah, Sumbangan Tunai Rahmah och Budi Madani, vilket försköt den övergripande sammansättningen av inhemska bidrag mot mer direkt stöd till hushållen.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?