Europeiska kommissionen förnyar den sociala rättighetsagendan i hela EU

Europeiska kommissionen förnyar den sociala rättighetsagendan i hela EU
EU förnyar socialpolitisk agenda

Mitt i ihållande kostnadspress och snabb teknologisk förändring bekräftar Europeiska kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som ramen för rättvisa arbetsmarknader och socialt skydd i hela EU. Det nya meddelandet granskar framstegen sedan pelarens antagande och fastställer nya prioriteringar kring överkomlighet, artificiell intelligens och minskning av ojämlikheter.

Höjdpunkter

  • Europeiska kommissionen prioriterar överkomlighet, AI:s påverkan på arbete och minskad ojämlikhet i sin förnyade sociala rättighetsagenda, som kompletterar befintliga insatser för jobb och fattigdom.
  • Kommissionen inleder ett första samråd med EU:s sociala parter om åtgärder för att hjälpa personer med stora hinder för sysselsättning att gå från inaktivitet till arbete, med fokus på fattigdom och utestängning.
  • En ny högnivågrupp ska hantera AI:s effekter på arbetsmarknaden, medan kommande lagstiftning omfattar en lag om kvalitativa jobb och stöd till små och medelstora företag som implementerar direktivet om löneöppenhet.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Kommissionen sätter nya prioriteringar för socialpolitiken

Som rapporterats av Europeiska kommissionen säger det meddelande som antogs idag att den europeiska pelaren för sociala rättigheter förblir unionens sociala skydd och en vägledning för att hantera strukturella förändringar samtidigt som rättvisa och välstånd bevaras.

Dokumentet identifierar tre områden som kräver omedelbar ytterligare uppmärksamhet: överkomlighet och levnadskostnader, artificiell intelligens påverkan på arbete samt behovet av att minska ojämlikheter och samtidigt utöka lika möjligheter. Dessa prioriteringar presenteras som komplement till kommissionens befintliga arbete kring jobb, kompetens, rörlighet och fattigdomsbekämpning.

Kommissionen säger att den fortsatt kommer att stödja åtgärder för att minska fattigdomsrisker och förbättra tillgången till grundläggande tjänster då hushållen fortsätter att möta höga kostnader för boende, energi, tjänster och basvaror. Den konstaterar också att minimilönerna har ökat avsevärt i hela EU sedan det relevanta direktivet antogs, samtidigt som kvalitativa jobb förblir centrala för att lätta på kostnadstrycket.

För att motverka utestängning från arbetsmarknaden inleder kommissionen en första fas av samråd med EU:s sociala parter om möjliga EU-åtgärder för att hjälpa personer med stora hinder för sysselsättning att gå från inaktivitet till arbete. Denna process kommer att integreras direkt i arbetet med fattigdom, utestängning, inkludering på arbetsmarknaden och konkurrenskraft.

Fokus på AI, jobbkvalitet och jämlikhetsåtgärder

Meddelandet konstaterar att den snabba utvecklingen av AI omformar arbetsmarknaderna och skapar möjligheter till innovation, produktivitet, lärande och tillväxt, men också väcker frågor om jobb, utbildning, kompetens, social inkludering och offentliga tjänster. Som svar kommer kommissionen att inrätta en ny högnivågrupp om AI:s påverkan på arbetsmarknaden.

När det gäller ojämlikhet konstaterar kommissionen att ihållande klyftor fortfarande påverkar social och territoriell sammanhållning, långsiktig hållbarhet, innovation, konkurrenskraft och demografisk motståndskraft i hela EU. Planerade åtgärder inkluderar stöd till små och medelstora företag som implementerar direktivet om löneöppenhet samt kommande förslag som initiativet Rätt att stanna och EU:s ungdomsstrategi efter 2027.

Senare i år kommer kommissionen att presentera en lag om kvalitativa jobb enligt färdplanen för kvalitativa jobb, och överväga nya indikatorer för att mäta jobbkvalitet i hela EU, parallellt med unionens befintliga mål för 2030 om sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning. Meddelandet bygger på pelaren som antogs 2017 och på åtaganden från Porto Social Summit 2021, där EU-ledare och sociala parter enades om att sätta socialpolitiken i centrum för unionens agenda.

I vår tidigare rapportering om AI-användning på arbetsplatsen granskade vi undersöknings- och branschdata som antyder att införandet fortfarande sker gradvis snarare än omvälvande. Artikeln noterade att endast en liten andel av arbetstagarna använder AI dagligen och att företagsanvändningen fortfarande är begränsad, utan tydliga bevis på breda produktivitetsvinster eller märkbara disinflationseffekter.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.