Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad, höjningsrisken senare i år ökar

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad, höjningsrisken senare i år ökar
Räntan kvar – risk för höjning

Sveriges inflation är fortsatt låg samtidigt som konjunkturen är något svagare än normalt och återhämtningen på arbetsmarknaden går trevande. Samtidigt ökar kostnadstrycket från utbudsstörningar kopplade till kriget i Mellanöstern, vilket får Riksbanken att hålla styrräntan kvar på 1,75 procent men signalera större sannolikhet för en höjning senare i år.

Höjdpunkter

  • Sveriges Riksbank behåller styrräntan oförändrad på 1,75 procent men höjer ränteprognosen, vilket ökar sannolikheten för höjning senare 2022.
  • Kriget i Mellanöstern och Hormuzsundet-krisen har drivit upp energi- och drivmedelspriser samt ökat kostnadstrycket på svenska företag.
  • Riksbanken förutser högre tillväxt för 2022 än förra året då hushållens konsumtion och köpkraft ökar, trots svagare första kvartal än väntat.

Räntebesked och uppdaterad prognos

Sveriges Riksbank uppger att direktionen bedömer att det i dagsläget är välavvägt att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Samtidigt höjer centralbanken sin prognos för styrräntan något, vilket innebär att sannolikheten för en räntehöjning senare i år är högre än i bedömningen i mars.

Bedömningen vilar på att den underliggande inflationen fortfarande är låg, medan utbudsstörningarna har lyft inflationstrycket och ökat risken för att inflationen blir för hög. Riksbanken framhåller också att osäkerheten är betydande och att penningpolitiken kan anpassas snabbt om utsikterna förändras.

Kriget i Mellanöstern pressar kostnader och ökar osäkerheten

Den globala ekonomin påverkas fortfarande tydligt av kriget i Mellanöstern och den nyligen annonserade avsiktsförklaringen mellan U.S. och Iran. Enligt Riksbankens prognos har det spända läget kring Hormuzsundet minskat utbudet av bland annat oljeprodukter, vilket har drivit upp energi- och drivmedelspriser samt ökat kostnadstrycket för svenska företag.

Riksbanken utgår från terminspriser på olja som pekar på att utbudet börjar normaliseras i närtid och att oljepriset sjunker. Om det sker väntas uppgången i importpriser och övervältringen till konsumentpriser bli begränsad, men centralbanken varnar för att längre varaktighet i störningarna kan förstärka inflationseffekterna och påverka prissättningsbeteendet.

Samtidigt fortsätter hushållens konsumtion att öka i god takt och köpkraften har stärkts, även om tillväxten under första kvartalet är lägre än väntat. Riksbanken bedömer ändå att tillväxten blir högre i år än i fjol och att konjunkturen stärks, trots att krigsrelaterade störningar dämpar utvecklingen något.

I vår tidigare artikel om fredsavtalet mellan Iran och U.S. beskrev vi hur marknaden reagerade positivt på beskedet, med förhoppningar om ett återöppnat Hormuzsund och lägre ränterisk. Vi noterade också att ett gradvis fall i oljepriserna kan dämpa inflation och i förlängningen påverka bolåneräntor, men att effekterna för konsumentpriser kan komma med betydande fördröjning och att osäkerheten kvarstår.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.