Sverige vill stoppa svagare EU ETS i kommande förhandlingar

Traders Union
Alla nyheter
Finansiella nyheter
Sverige stoppar svagare EU ETS

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Nyheter från branschledare

Företag

Sholanke Dele

Igår

Sverige vill stoppa svagare EU ETS i kommande förhandlingar — Sverige säger nej till svagare ETS

Mitt under Europas svåra värmeböljor sommaren 2026 skärps den svenska regeringens kritik mot EU-kommissionens förslag om att lätta på utsläppshandeln. Regeringen varnar för att ett svagare EU ETS riskerar att bromsa industrins omställning, öka kostnaderna i andra sektorer och förlänga beroendet av importerade fossila bränslen.

Höjdpunkter

Sverige kritiserar EU-kommissionens förslag att sänka den linjära reduktionsfaktorn inom EU ETS från 4,4 procent till 3,7 procent 2031–2035 och 1,7 procent från 2036.
Regeringen motsätter sig förlängd fri tilldelning av utsläppsrätter för etablerad industri till 2038, samt användning av internationella krediter för utsläppsminskningar 2036–2040.
Ett urvattnat ETS riskerar högre kostnader för jord- och skogsbruk samt bilister, och Sverige samordnar nu med sex EU-länder för att bevara ett starkt system kopplat till klimat- och energisäkerhetsmål.

Svensk kritik mot kommissionens ETS-förslag

Som framgår av ett uttalande från Regeringskansliet säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att Sverige försvarar EU ETS eftersom systemet enligt regeringen har fungerat väl sedan 2005 och bidragit till att halvera utsläppen i berörda sektorer. Hon riktar samtidigt skarp kritik mot EU-kommissionens förslag, som enligt regeringen sänker ambitionsnivån och hotar att rubba villkoren för företag som redan har investerat miljardbelopp i klimatomställningen.

I uttalandet pekar ministern särskilt på förslaget att sänka den linjära reduktionsfaktorn, LRF, från 4,4 procent per år till 3,7 procent under 2031 till 2035 och till 1,7 procent från 2036. Regeringen motsätter sig också att fri tilldelning av utsläppsrätter för etablerad industri förlängs till 2038, eftersom det enligt den svenska linjen minskar drivkrafterna för omställning och förskjuter systemet från marknadsstyrning mot stödpolitik.

Pourmokhtari säger också att internationella krediter inte bör användas för att kompensera utsläppsminskningar inom ETS under perioden 2036 till 2040. Samtidigt välkomnar regeringen att fartyg från 400 bruttoton inkluderas i systemet och att avfallsförbränning nu tas med i översynen, något som enligt den svenska erfarenheten kan stärka incitamenten för koldioxidavskiljning och minskade utsläpp.

Konsekvenser för industri, energi och konkurrenskraft

Den svenska regeringen framhåller att ett urvattnat ETS lägger större bördor på andra delar av ekonomin, bland annat jordbruk, skogsbruk, markanvändning och transporter, om EU samtidigt ska nå målet om 90 procents utsläppsminskning till 2040 och klimatneutralitet till 2050. Enligt uttalandet riskerar det i praktiken att innebära högre kostnader för bilister, skogsägare och lantbrukare som redan påverkas av torka och skördeförluster.

Regeringen kopplar också frågan till Europas energisäkerhet och den geopolitiska utvecklingen. En stabil och förutsägbar koldioxidprissättning beskrivs som central för att ge näringslivet förtroende att fatta långsiktiga investeringsbeslut, samtidigt som minskat olje- och gasberoende stärker Europas motståndskraft mot auktoritära regimer som kan använda energi som påtryckningsmedel.

Sverige säger att landet nu går in i förhandlingarna med målet att försvara ett starkt EU ETS och motsätta sig varje försök att försvaga systemet. Regeringen uppger att den redan har samordnat sig med Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Spanien i ett brev om vikten av en reduktionsfaktor i linje med 2040-målet, medan Tyskland enligt uttalandet intar en liknande hållning.

I vår tidigare artikel om Sveriges extra bidrag på 1,4 miljarder kronor till Världsbankens krisfacilitet för Ukraina beskrev vi hur stödet ska stärka landets ekonomiska motståndskraft och möjliggöra nya lån för återuppbyggnad. Vi noterade också att finansieringen sker via multilaterala strukturer och kopplas till Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringar, bland annat för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner under kriget.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?