BIS säger att stablecoins hotar det globala monetära systemet
Bank for International Settlements (BIS) varnade för att den snabba tillväxten på marknaden för stablecoins kan fragmentera det globala monetära systemet och försvaga staternas kontroll över penningpolitiken. Tillsynsmyndigheter och finanssektorn bör påskynda utvecklingen av tokeniserade former av centralbanks- och affärsbankspengar som ett säkrare alternativ till privata digitala tokens.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
I sin årliga rapport bedömde den Basel-baserade organisationen marknaden för stablecoins, som är värd cirka 316 miljarder dollar. Enligt BIS saknar tokens kopplade till fiatvalutor de institutionella egenskaper som krävs för att fungera som tillförlitliga pengar i stor skala.
BIS pekade på strukturella sårbarheter relaterade till förvaltning av reservtillgångar. Organisationen varnade också för att en betydande förflyttning av medel från affärsbankernas inlåning till privata digitala tokens kan försvaga bankernas finansiering och begränsa utlåningen till den reala ekonomin.
Rapporten fungerade som en signal till beslutsfattare om att den nuvarande regleringen av stablecoins kan visa sig vara otillräcklig om privata digitala valutor fortsätter att växa snabbt. BIS ser inte stablecoins som en hållbar grund för det framtida monetära systemet. Istället ser organisationen tokeniserade affärsbanksinsättningar i kombination med tokeniserade centralbankspengar som opererar på reglerad infrastruktur som en mer tillförlitlig väg.
Rapporten ägnar särskild uppmärksamhet åt ”stablecoin-dollarisering”, den växande användningen av dollar-denominerade stablecoins i länder med svagare nationella valutor. Enligt BIS kan denna trend undergräva monetär suveränitet, minska effektiviteten i den inhemska penningpolitiken, försvaga bankförmedlingen och öka beroendet av volatila gränsöverskridande kapitalflöden. Tillväxtmarknader är särskilt sårbara för dessa risker.
BIS motsätter sig blockchains
Rapporten innehåller också en av BIS starkaste kritiker mot publika blockchains som Bitcoin och Ethereum som en potentiell grund för det monetära systemet. Organisationen anser att decentraliserade nätverk med distribuerad validering och utan ett enskilt styrningscenter inte fullt ut kan uppfylla kraven på skalbarhet, juridiskt ansvar och slutgiltig avveckling som gäller för systemviktig finansiell infrastruktur.
BIS främsta invändning rör ekonomin kring decentraliserad konsensus. Rapporten menar att publika, tillståndslösa blockchains belönar validerare genom avgifter som stiger när nätverksaktiviteten ökar. Som ett resultat är trängsel, längre bekräftelsetider och högre kostnader inte tillfälliga tekniska fel, utan strukturella egenskaper hos sådana system.
Enligt BIS undergräver dessa egenskaper effektiviteten och nätverkseffekterna som krävs för ett enhetligt monetärt system. Dessutom saknar tillståndslösa blockchains de tydliga styrnings- och ansvarsmekanismer som krävs för institutionell finansiering.
Organisationen noterar att sådana nätverk inte har en identifierbar enhet som ansvarar för att upprätthålla systemets integritet, lösa tvister och säkerställa efterlevnad av standarder för finansiell transparens. På grund av detta står publika blockchains inför allvarliga begränsningar i försöken att bli basen för storskalig reglerad finansiell verksamhet.
Samtidigt förkastar BIS inte idén om tokenisering i sig. Organisationen föreslår en modell med en ”enhetlig liggare” (unified ledger) där tokeniserade centralbankspengar, tokeniserade affärsbanksinsättningar och tokeniserade finansiella tillgångar opererar på programmerbara plattformar inom en reglerad juridisk och institutionell miljö.
Enligt BIS skulle detta tillvägagångssätt bevara fördelarna med tokenisering, inklusive programmerbara transaktioner och snabbare avveckling, samtidigt som man undviker skador på det befintliga monetära systemets institutionella grund. Detta skulle kunna förbättra finansmarknadernas effektivitet utan att skada monetär stabilitet, finansiell transparens eller allmänhetens förtroende.
Varför BIS kritiserar kryptovalutor
Denna ståndpunkt passar in i BIS bredare inställning till kryptovalutor. Organisationen har varit skeptisk till dem i många år, särskilt när Bitcoin, stablecoins eller DeFi presenteras som en ersättning för det traditionella monetära systemet. I tidigare rapporter har BIS redan hävdat att kryptovalutor lovar att ersätta förtroendet för central- och affärsbanker med förtroende för decentraliserade nätverk, men i praktiken möter de problem relaterade till skalbarhet, volatilitet, nätverksträngsel och juridisk osäkerhet.
Anledningen till denna kritik är kopplad till BIS egen roll. Organisationen fungerar i praktiken som en samordningsplattform för centralbanker, så den ser på pengar främst genom linsen av finansiell stabilitet, monetär suveränitet, kontroll över betalningar och banksystemets motståndskraft. Ur detta perspektiv framstår kryptovalutor och privata stablecoins inte som en neutral innovation, utan som en potentiell källa till fragmentering: de kan flytta betalningar och sparande utanför det reglerade banksystemet, försvaga penningpolitikens effektivitet och skapa nya kanaler för gränsöverskridande risker.
Som en påminnelse har BIS tidigare aktivt hyllat Project Agorá.
- Forex
- Crypto