Europa och USA förbereder kryptoskatter: Så skiljer sig deras angreppssätt

​Regeringar letar i allt högre grad efter sätt att generera intäkter från kryptovalutor. I Europa diskuteras nu nya avgifter på krypto­tillgångar som en del av EU:s framtida budget, medan lagstiftare i USA föreslår att modernisera föråldrade skatteregler för digitala tillgångar. Mot denna bakgrund blir kryptoreglering och beskattning alltmer sammanflätade.

Europa räknar på intäkterna

I Europa diskuteras kryptoskatter som en del av en bredare idé: att hitta nya intäktskällor till EU:s budget för 2028–2034. Enligt Euronews uppskattar Europeiska kommissionen att nya avgifter på digitala tjänster, onlinespel och kryptotillgångar kan ge nästan 11 miljarder euro per år.

För kryptomarknaden övervägs två alternativ. Det första är en skatt på den totala volymen av kryptotransaktioner. Enligt preliminära uppskattningar från kommissionen kan en avgift på 0,1 % av transaktionsvärdet ge 3–4 miljarder euro årligen. Om en användare eller ett företag till exempel genomför en kryptotransaktion på 10 000 euro, skulle en sådan avgift bli 10 euro.

Det andra alternativet är en skatt på kapitalvinster på kryptotillgångar. I detta fall tas skatt inte ut på varje transaktion, utan på vinsten. Om en investerare till exempel köpte kryptovaluta för 1 000 euro och sålde den för 1 500 euro, skulle den beskattningsbara vinsten vara 500 euro. Kommissionen uppskattar intäkterna från detta alternativ mer försiktigt – till 1–2,4 miljarder euro per år.

Loading...

Tweeten raderades av författaren.

Men vi sparade allt 🙂.

Detta är än så länge inte en färdig skatt, utan ett av alternativen som diskuteras i förhandlingarna om EU:s framtida budget. Kommissionen medger själv att uppskattningarna är osäkra. Orsakerna är kryptomarknadens höga volatilitet och svårigheten att avgöra vilket land en viss användare eller transaktion tillhör.

USA skriver om reglerna

USA diskuterar ett annat angreppssätt för kryptoskatter. Den amerikanska PARITY Act liknar mer ett försök att uppdatera skatteregler som inte hänger med i marknadens utveckling.

Lagförslaget har redan lagts fram i representanthuset. Det fullständiga namnet är Digital Asset Protection, Accountability, Regulation, Innovation, Taxation and Yields Act. Initiativtagarna anser att de nuvarande reglerna är föråldrade och skapar osäkerhet för investerare, företag och tillsynsmyndigheter.

Loading...

Tweeten raderades av författaren.

Men vi sparade allt 🙂.

PARITY Act tar itu med flera kontroversiella frågor samtidigt. Till exempel föreslås ett separat regelverk för dollar­kopplade stablecoins så att sådana "digitala dollar" kan användas mer som kontanter, utan komplicerade skattekonsekvenser för varje liten transaktion.

En annan punkt gäller miners och stakers. Lagförslaget syftar till att lösa problemet med så kallad fantominkomst, där en person kan bli skattskyldig innan tillgången faktiskt har sålts och pengar mottagits. Dokumentet förtydligar även regler för kryptolån, donationer i digitala tillgångar och professionella handlare.

Lagförslaget tar också särskilt upp små kryptotransaktioner. Finansdepartementet och IRS ombeds att utreda möjligheten till ett de minimis-undantag – det vill säga ett potentiellt skatteundantag för små transaktioner. Myndigheterna ska bedöma bördan för skattebetalarna och särskilt undersöka hur många transaktioner upp till 200 dollar som idag omfattas av rapporteringskrav.

Vad gäller nu

De nya initiativen har inte uppstått ur tomma intet. I USA beskattas redan kryptovalutor: IRS behandlar digitala tillgångar som egendom, inte som valuta. Därför kan försäljning, byte eller användning av kryptovaluta skapa en skattepliktig händelse om personen gör vinst.

Om en investerare till exempel köpte bitcoin för 10 000 dollar och sålde för 15 000 dollar, räknas skillnaden på 5 000 dollar vanligtvis som kapitalvinst. Om någon fått kryptovaluta genom mining, staking eller som betalning för arbete, kan inkomsten beskattas som vanlig inkomst. Detta innebär att även små transaktioner kan skapa komplicerade rapporteringskrav för användare.

Det finns för närvarande ingen enhetlig kryptoskatt i Europa. MiCA sätter gemensamma regler för kryptoföretag, stablecoins och tjänsteleverantörer, men inför inte ett gemensamt skattesystem för hela EU. Därför sker beskattning av kryptotillgångar på nationell nivå.

I praktiken innebär detta att reglerna kan skilja sig avsevärt. I ett land kan vinst från försäljning av kryptovaluta beskattas som kapitalvinst; i ett annat som investerings- eller näringsinkomst. Skattesatser, undantag, innehavstid och hantering av inkomster från staking eller mining kan också variera.

Två olika logiker

Europas och USA:s angreppssätt skiljer sig inte bara i detaljer, utan även i sin övergripande logik. I EU diskuteras kryptoskatter som en möjlig intäktskälla till den gemensamma budgeten. I USA är fokus ett annat: PARITY Act handlar mindre om att införa en ny skatt och mer om att göra befintliga regler tydligare för användare, investerare och företag.

Samtidigt existerar skatter i båda fallen inte separat från den bredare kryptoregleringen. I Europa kan nya avgifter läggas ovanpå det redan aktiva MiCA-ramverket. Det inför inte en enhetlig kryptoskatt för hela EU, men skapar en tydligare marknadsstruktur som framtida skattebeslut kan byggas på.

I USA kan andra lagförslag som diskuteras parallellt med PARITY Act spela en liknande roll. Till exempel syftar CLARITY Act till att tydligare dela upp ansvaret mellan SEC och CFTC och avgöra vilka digitala tillgångar som är närmare värdepapper och vilka som är närmare råvaror. Om sådana regler antas blir det lättare att tillämpa skatteregler i praktiken: både myndigheter och marknadsaktörer får bättre förståelse för vad som regleras, vem som ansvarar och vilka transaktioner som omfattas av rapportering.

Skillnaden mellan EU och USA kan därför beskrivas så här: Europa bygger först en gemensam marknad för kryptotjänster och diskuterar sedan nya intäktskällor till budgeten, medan USA försöker täppa till flera luckor samtidigt – i reglering, tillgångsklassificering och skatterapportering. I båda fallen rör sig kryptobranschen gradvis ut ur gråzonen: först genom reglering, och sedan genom tydligare skattesystem.