Inflationstryck pressar ECB mot räntehöjning
Europeiska centralbanken väntas höja räntan för första gången sedan 2023 då kriget i Iran håller energipriserna höga och pressar inflationen över målet igen. Inflationen i eurozonen steg till 3,2 % i maj, den högsta nivån sedan 2023, efter att energikostnaderna klättrat och tjänstepriserna förblivit stabila.
Höjdpunkter
- ECB väntas höja inlåningsräntan med 25 punkter till 2,25 %.
- Det skulle vara ECB:s första räntehöjning sedan 2023.
- Inflationen i euroområdet steg till 3,2 % i maj, över ECB:s mål på 2 %.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Enligt Bloomberg förväntar sig ekonomer att ECB höjer sin inlåningsränta med 25 punkter till 2,25 %, vilket gör den till den första stora centralbanken som stramar åt penningpolitiken som svar på konflikten.
Inflation tvingar fram ett policyskifte
I månader har ECB-företrädare hävdat att penningpolitiken låg på en bra nivå när inflationen rörde sig närmare centralbankens mål på 2 %. Det argumentet har försvagats i takt med att kriget i Mellanöstern har dragit ut på tiden, vilket håller olje- och gasmarknaderna under press och ökar risken för att energikostnaderna spiller över på bredare priser.
ECB har själva varnat för att kriget har gjort utsikterna mer osäkra, vilket skapar uppåtrisker för inflationen och nedåtrisker för tillväxten. Det är det centrala dilemma som president Christine Lagarde nu står inför: pristrycket stiger, men euroområdets ekonomi visar tecken på trötthet.
Nya ECB-prognoser väntas visa högre inflation i år och nästa år, tillsammans med svagare tillväxt. Analytiker förväntar sig också att tjänstemännen reviderar upp sin syn på kärninflationen, en signal om att chocken inte längre är begränsad till enbart energi.
Tillväxtrisker begränsar hur långt ECB kan gå
Det förväntade draget kommer sannolikt inte att avgöra debatten om räntebanan. Investerare och ekonomer bevakar om Lagarde signalerar ytterligare en höjning senare i år, där vissa undersökningar pekar mot en andra höjning i september.
Utmaningen är att eurozonen har lite tillväxtmarginal. Företagsundersökningar försvagades i maj, och högre lånekostnader kan ytterligare bromsa investeringar, bostadsmarknad och konsumentefterfrågan. Det gör det kommande beslutet mindre självklart än en normal inflationsbekämpning. ECB kan behöva strama åt tillräckligt för att skydda sin trovärdighet, men inte så mycket att en energichock förvandlas till en bredare lågkonjunktur.
Marknaden letar efter nästa signal
Räntebeskedet är schemalagt till kl. 14:15 i Frankfurt, följt av Lagardes presskonferens 30 minuter senare. Hennes budskap kan spela större roll än själva räntehöjningen på en kvarts procentenhet, eftersom marknaden redan har prisat in höjningen.
Med en inflation på 3,2 %, väl över målet på 2 %, och en inlåningsränta som fortfarande ligger under 2023 års toppnotering på 4 %, har centralbanken utrymme att agera. Men i takt med att tillväxten försvagas kommer varje ytterligare höjning att medföra en högre ekonomisk kostnad.
Det rapporterades tidigare att inflationsförväntningarna i eurozonen dämpas, men en räntehöjning från ECB är fortfarande sannolik.
- Forex
- Crypto