Kungliga Svenska Akademien tillkännager 2025 års Nobelpristagare i ekonomi

Kungliga Svenska Akademien tillkännager 2025 års Nobelpristagare i ekonomi
Ekonomer belönas med Nobelpris för forskning om innovationsdriven tillväxt

Den 13 oktober 2025 delade Kungliga Vetenskapsakademien ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne till Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

I prismotiveringen står det att de hedras "för att ha förklarat innovationsdriven ekonomisk tillväxt". Joel Mokyr får ena halvan av priset "för att ha identifierat förutsättningarna för hållbar tillväxt genom tekniska framsteg", medan Philippe Aghion och Peter Howitt delar på den andra halvan för sitt arbete med "teorin om hållbar tillväxt genom kreativ förstörelse". Priset understryker hur teknisk innovation och ersättandet av äldre metoder med nyare är centralt för långsiktigt välstånd. Pristagarnas teorier understryker att tillväxt inte sker automatiskt - den är beroende av institutioner och incitament som gör att innovationer kan blomstra.

Vad Nobelpriset i ekonomi representerar

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ofta informellt kallat "Nobelpriset i ekonomi", instiftades 1968 av Sveriges Riksbank för att fira bankens 300-årsjubileum. Även om det inte ingår i Alfred Nobels ursprungliga uppsättning priser delas det ut av Kungliga Vetenskapsakademien enligt samma tradition och tidpunkt som de andra Nobelprisen.

Mottagarna väljs ut för bidrag som fördjupar vår förståelse av ekonomiska processer, institutioner, tillväxt, välfärd, marknader och politik. Prissumman år 2025 uppgår till 11 miljoner kronor, varav hälften går till Mokyr och den andra hälften delas av Aghion och Howitt. Priset syftar till att lyfta fram forskning som har både teoretiskt djup och relevans för verkliga ekonomiska och sociala utmaningar.

Varför dessa ekonomer valdes ut

Joel Mokyrs bidrag ligger i den historiska analysen: han undersökte hur samhällen över tid kom att anamma vetenskapliga resonemang och trovärdiga förklaringar, vilket skapade förutsättningar för innovation att bygga vidare på tidigare framsteg. Han hävdade att innovationer lyckas när samhällen inte bara vet att något fungerar utan också förstår varför - vilket främjar en kumulativ process av tekniska framsteg. Å andra sidan utvecklade Philippe Aghion och Peter Howitt formella modeller för kreativ förstörelse - tanken att ekonomisk tillväxt upprätthålls när ny, bättre teknik kontinuerligt ersätter äldre teknik och flyttar fram gränserna.

Deras arbete belyser också att processen innefattar konflikter (t.ex. mellan etablerade aktörer och omstörtande aktörer) och att institutioner måste hantera dessa spänningar så att innovation inte blockeras. Tillsammans utgör pristagarna ett sammanhängande ramverk som visar att långsiktig ekonomisk tillväxt är beroende av både teknisk dynamik och institutionell design som gör att innovation kan frodas.

Nyligen skrev vi att de globala marknaderna den 9 oktober balanserade mellan geopolitiska skiftningar, valutainterventioner och hotet om ett energiunderskott.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.