UNCTAD uppger att Gazas återuppbyggnadsbehov uppgår till 71,5 miljarder dollar när de palestinska finanserna pressas

Traders Union
Alla nyheter
Finansinstitut
UNCTAD-rapport om kostnaderna för återuppbyggnaden av Gaza

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Affärsliv & Förmögenhet

Nyheter från branschledare

Elena Nikulina

24.09.2026

UNCTAD uppger att Gazas återuppbyggnadsbehov uppgår till 71,5 miljarder dollar när de palestinska finanserna pressas — Gaza står inför återuppbyggnad för 71,5 miljarder dollar

År av konflikt och ekonomiska restriktioner fortsätter att urholka den palestinska ekonomin, och Gazas återuppbyggnadsbehov uppskattas nu till 71,5 miljarder dollar. UNCTAD:s senaste bedömning pekar också på växande finanspolitiska och bankrelaterade påfrestningar i det ockuperade palestinska territoriet, inklusive Västbanken.

Höjdpunkter

Gazas behov av återhämtning och återuppbyggnad uppgår till 71,5 miljarder dollar enligt UNCTAD, och 92 % av de ekonomiska verksamheterna har skadats eller förstörts sedan oktober 2023.
Israel håller inne samtliga överföringar av clearingintäkter till den palestinska regeringen från maj 2025 till mitten av 2026, vilket driver upp samlade avdrag och betalningsförseningar till 3,67 miljarder dollar och för den totala offentliga skulden till 4,8 miljarder dollar under 2025.
Gazas andel av Palestinas BNP sjunker från 17,4 % före oktober 2023 till under 4 % under 2025, medan produktionen inom jordbruk och industri minskar med 94 % och byggsektorn med 99 % jämfört med 2022 års nivåer.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

UNCTAD-rapport redogör för skador och finanspolitiska påfrestningar

Enligt UNCTAD, som hänvisar till sin senaste rapport till FN:s styrelse för handel och utveckling, uppskattas Gazas behov av återhämtning och återuppbyggnad till 71,5 miljarder dollar, samtidigt som den palestinska ekonomin, de offentliga finanserna och banksystemet är hårt pressade.

Rapporten uppger att 59 års ockupation har begränsat den palestinska ekonomin, där de strukturella och ekonomiska kostnaderna har ökat kraftigt sedan oktober 2023. Efter en kraftig nedgång 2024 växer Palestinas BNP med 4,3 % under 2025 från en låg bas, men ligger fortfarande 20 % under nivån från 2022. Gazas reala BNP ökar med 34,2 % efter en nedgång på 83 % under 2024, vilket rapporten beskriver som en statistisk återhämtning från en kraftigt reducerad bas.

På Västbanken dokumenterar rapporten minskad tillgång till mark och naturresurser kopplad till utbyggnaden av bosättningar. Den uppger att 38 samhällen har tömts på palestinier sedan 2023, medan fördrivningen under första kvartalet 2026 överstiger den totala nivå som registrerades under 2025.

Rapporten uppger att den palestinska regeringens finanspolitiska ställning försämras kraftigt, eftersom Israel enligt Parisprotokollet samlar in mer än två tredjedelar av de palestinska skatteintäkterna för dess räkning. Enligt UNCTAD hålls överföringar av clearingintäkter som ska tillfalla den palestinska regeringen helt inne från maj 2025 till mitten av 2026, och de samlade avdragen samt innehållna intäkterna mellan januari 2019 och mars 2026 överstiger uppskattningsvis 3,67 miljarder dollar.

UNCTAD uppskattar budgetunderskottet för 2025 till 13 % av BNP när obetalda clearingintäkter exkluderas, jämfört med 6 % när dessa intäkter räknas som fordringar till staten. För att finansiera underskottet lånar regeringen i allt högre grad från inhemska banker och bygger upp betalningsförseningar till leverantörer och pensionsfonden, vilket för upp den totala offentliga skulden till 4,8 miljarder dollar under 2025.

Ekonomisk kollaps fördjupar riskerna för tjänster och återhämtning

Rapporten uppger att dessa finanspolitiska påfrestningar begränsar viktiga samhällstjänster, där vårdrelaterade betalningsförseningar uppgick till 1,1 miljarder dollar i slutet av 2025 och ökade riskerna för sjukhus, icke-statliga vårdgivare och läkemedelsleverantörer. På Västbanken leder resursbrist till att skolor begränsar undervisning på plats till tre dagar i veckan under 2025.

Banksektorns exponering mot den offentliga sektorn uppgår till 5,3 miljarder dollar, eller 42 % av all bankutlåning, när lån med statliga löner som säkerhet inkluderas. UNCTAD uppger också att den korta giltighetstiden för ansvarsförbindelser utfärdade av israeliska myndigheter påverkar korrespondentbanksrelationer, medan restriktioner för valutarepatriering begränsar palestinska bankers möjlighet att omvandla fysiska sedlar i shekel till digitala saldon.

I Gaza uppskattar rapporten att 92 % av de ekonomiska verksamheterna har skadats eller förstörts sedan oktober 2023. BNP per capita uppgår till 212 dollar under 2025, vilket motsvarar cirka 0,58 dollar per person och dag i BNP-termer, medan arbetslösheten når 78 % och mer än 90 % av befolkningen i arbetsför ålder saknar arbete.

Gazas andel av Palestinas BNP faller från 17,4 % före oktober 2023 till mindre än 4 % under 2025. Jordbruket och industrin har vardera minskat med 94 % jämfört med 2022 års nivåer, medan byggsektorn har minskat med 99 %, enligt rapporten.

En snabb bedömning av skador och behov från Världsbanken, Europeiska unionen och Förenta nationerna uppskattar skadorna på fysisk infrastruktur i Gaza till 35,2 miljarder dollar och de ekonomiska och sociala förlusterna till 22,7 miljarder dollar i början av 2026. UNCTAD uppger att återhämtningen i hela det ockuperade palestinska territoriet kommer att kräva storskaligt internationellt finansiellt och tekniskt stöd, där omedelbara prioriteringar omfattar överföring av innehållna palestinska intäkter, skydd av banksystemet och anpassning av återuppbyggnadsstödet till omfattningen av de dokumenterade skadorna.

I vår tidigare artikel om Storbritanniens krympande budgetutrymme förklarade vi hur högre upplåningskostnader, svagare tillväxtförväntningar och hög offentlig skuld begränsade regeringens handlingsutrymme inför nästa finanspolitiska besked. Vi noterade att även små förändringar i tillväxt, inflation eller avkastningen på statsobligationer snabbt kunde tvinga fram svårare avvägningar mellan skatter, utgiftsnedskärningar och ytterligare upplåning, eftersom utrymmet för stora skattehöjningar är begränsat – vilket håller fokus på obligationsmarknadens känslighet.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?