Oksana Koneva

G-24 efterlyser ett starkare IMF-skyddsnät och multilateralt stöd för tillväxtekonomier

G-24 efterlyser ett starkare IMF-skyddsnät och multilateralt stöd för tillväxtekonomier
G-24 efterlyser åtgärder från IMF

Mot bakgrund av krig, extremväder och stramare finansieringsvillkor säger G-24 att den globala ekonomin förblir motståndskraftig men blir alltmer fragmenterad och osäker. Gruppen varnar för att tillväxtmarknads- och utvecklingsekonomier utsätts för oproportionerligt stora påfrestningar från högre upplåningskostnader, svagare valutor, skuldkriser och störd handel.

Höjdpunkter

  • G-24 efterlyser slutförandet av IMF:s 16:e och 17:e allmänna kvotöversyn för att omfördela rösträtten, stärka IMF:s resurser och minska finansieringsberoendet av frivilliga bidrag.
  • Gruppen uppmanar Världsbanken att utöka innovativa finansieringsverktyg och överkomlig utlåning samt förbättra ramverk för skuldrestrukturering och transparens för att hantera skuldutsatthet.
  • G-24 kräver att löftet om $300 miljarder i årlig klimatfinansiering uppfylls senast 2035, att finansieringen för klimatanpassning utökas och att multilateralt samarbete sker kring skattereformer och frågor om global styrning.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Krav på reformer av IMF, Världsbanken och skuldhantering

Enligt Internationella valutafonden efterlyser G-24 starkare multilaterala åtgärder för att stödja sårbara ekonomier, inklusive ett välfinansierat, kvotbaserat IMF och snabbare framsteg i kvotreformerna. Gruppen säger att ett snabbt genomförande av den 16:e allmänna kvotöversynen skulle stärka IMF:s finanser, minska beroendet av lånade resurser och förbättra fondens kapacitet att stödja medlemsländer.

Uttalandet kräver också snabba och meningsfulla resultat inom ramen för den 17:e allmänna kvotöversynen, inklusive en kvotomfördelning som bättre återspeglar ländernas ställning i den globala ekonomin samtidigt som tillväxtmarknadernas, utvecklingsekonomiernas och de fattigaste medlemmarnas inflytande skyddas. Gruppen motsätter sig att frivilliga finansiella bidrag inkluderas i en reviderad kvotformel.

G-24 säger att regelbundna översyner av IMF:s politik bör leda till en mer opartisk tillämpning och större flexibilitet för tillväxtmarknads- och utvecklingsekonomiernas prioriteringar. Gruppen tillägger att fondens program bör stödja tillväxt, skydda sociala utgifter och investeringar samt undvika anpassningsvägar som kan försvaga återhämtningar.

När det gäller Världsbanken säger gruppen att strategiska åtaganden inom jordbruk, energi och socialt skydd fortsatt är centrala för att minska fattigdomen, skapa jobb och bygga motståndskraft. Den stöder också fortsatt arbete med innovativa finansieringsverktyg, inklusive riskdelningsfaciliteter, hybridkapital, portföljgarantier och originate-to-distribute-modellen, för att utöka utlåningskapaciteten till överkomlig kostnad.

Uttalandet lyfter fram skuldutsatthet som ett stort hinder för inkluderande tillväxt i många utvecklingsekonomier. Det säger att uppdateringar av ramverk för skuldbärbarhet, mallen för G20:s gemensamma ramverk, handboken från Global Sovereign Debt Roundtable och den nya Borrower’s Platform som stöds av UNCTAD kan förbättra skuldrestrukturering, transparens och samordning mellan borgenärer.

Oro kring klimatfinansiering och global styrning

G-24 säger att klimatarbetet fortsatt måste vägledas av rättvisa och principen om gemensamt men differentierat ansvar, och menar att omställningsvägar måste återspegla skilda nationella förutsättningar och utvecklingsprioriteringar. Samtidigt som gruppen välkomnar ökad uppmärksamhet på klimatrisk i skuldbedömningar och förlängningen av Världsbankens handlingsplan för klimatförändringar, varnar den för att finansieringen för utsläppsminskning, klimatanpassning, förluster och skador, skydd av biologisk mångfald och motståndskraftig infrastruktur fortfarande är otillräcklig.

Den kräver att minst $300 miljarder i årlig klimatfinansiering ska tillhandahållas fullt ut och i tid senast 2035, ett mål som fastställdes vid COP29, där utvecklade länder ska gå i spetsen. Gruppen understryker också behovet av en betydande utökning av finansieringen för klimatanpassning, särskilt när vissa utfästelser om multilateral klimatfinansiering dras tillbaka.

Utöver klimatpolitiken säger G-24 att multilateralt samarbete behövs för att mobilisera inhemska resurser och stärka finansieringen av hållbar utveckling. Gruppen stöder internationella skattereformer som syftar till att begränsa vinstförskjutning, skatteundandragande och olagliga finansiella flöden, samtidigt som den uppmanar utvecklingspartner att öka sina biståndsåtaganden när de globala behoven växer.

Gruppen menar också att återställandet av förtroendet för den globala ekonomin kräver ett regelbaserat multilateralt system grundat på nationell suveränitet och principerna i FN-stadgan. Den efterlyser en närmare granskning av de gränsöverskridande ekonomiska effekterna av ensidiga sanktioner och ett bredare samarbete mellan Bretton Woods-institutionerna, regionala utvecklingsbanker och andra internationella organ, även kring styrningsutmaningar kopplade till artificiell intelligens och global handel.

I vår tidigare artikel om UNDP:s arbete för att mobilisera privat kapital för utvecklingsländer när biståndsflödena krymper beskrev vi hur organisationen utökar partnerskap med Världsbanken och andra finansinstitut för att stödja investeringar, jobbskapande och riskhantering. Artikeln noterade också påfrestningarna från upprepade chocker – energikostnader, klimatrelaterade förluster och stramare finansieringsvillkor – och lyfte fram UNDP:s pilotprojekt och försäkringsinitiativ som syftar till att hålla sårbara ekonomier investeringsbara.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.