Dmytro Kharkov

ECB lyfter fram framsteg inom AI-användning och finansiella risker för Europa

ECB lyfter fram framsteg inom AI-användning och finansiella risker för Europa
ECB om AI-vinster och risker

Europas strävan att ta till vara de ekonomiska fördelarna med artificiell intelligens går framåt ojämnt, med starkare företagsinvesteringar och bredare användning på arbetsplatser, men fortfarande begränsade belägg för produktivitetsvinster på aggregerad nivå. Europeiska centralbanken uppger att tekniken redan påverkar aktiviteten i euroområdet, arbetsmarknadsdynamiken och de finansiella förhållandena, även om regionen ligger efter USA och Östasien i AI-kapacitet.

Höjdpunkter

  • ECB uppger att företag i euroområdet kommer att avsätta omkring 10 procent av de totala investeringarna till AI under 2025, där 64 procent använder AI experimentellt eller i måttlig omfattning.
  • Europas AI-utveckling ligger efter USA och Östasien, där USA:s digitala investeringar växer dubbelt så snabbt och landet står för 75 procent av den globala AI-beräkningskapaciteten jämfört med Europas 5 procent.
  • ECB varnar för att den globala investeringsboomen inom AI höjer de långfristiga räntorna, stramar åt de finansiella förhållandena i euroområdet och ökar makroekonomiska risker och stabilitetsrisker kopplade till AI-aktievärderingar och skuldemission.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

ECB:s bedömning av Europas AI-omställning

Enligt Europeiska centralbanken påverkar AI redan ekonomin i euroområdet genom högre företagsinvesteringar, tillväxt inom digitala tjänster och stark global efterfrågan på europeiska komponenter och kapitalvaror kopplade till AI:s leveranskedja.

ECB uppger att företagen i år väntas avsätta omkring 10 procent av sina totala investeringar till AI. I undersökningen Survey on the Access to Finance of Enterprises för det fjärde kvartalet 2025 uppger 64 procent av företagen att de använder AI antingen experimentellt eller i måttlig omfattning, medan 7 procent beskriver sin användning som betydande. Bland företag som planerar AI-relaterade investeringar under de kommande 12 månaderna förväntar sig 49 procent att spendera på AI-teknik och verktyg, 46 procent på medarbetarutbildning, 40 procent på data och infrastruktur samt 12 procent på att anställa AI-specialister.

Centralbanken uppger också att data från hushållsundersökningar visar att andelen arbetstagare som använder AI i arbetet har fördubblats under de senaste två åren till 52 procent, från 26 procent 2024. Arbetstagarna rapporterar betydande tidsbesparingar, även om dessa fördelar fortfarande är koncentrerade till specifika sektorer och specialiserade uppgifter som programmering. ECB tillägger att den ännu inte ser någon större förändring i de aggregerade sysselsättningstrenderna, men att dämpade anställningsplaner tynger utsikterna för nyutexaminerade och att AI-substitution över tid kan försvaga arbetstagarnas förhandlingsstyrka.

Konkurrensklyfta och politiska konsekvenser

ECB uppger att Europas AI-expansion fortfarande är mindre omfattande än boomen i USA och Östasien, en klyfta som får konsekvenser för tillväxt, kapitalmarknader och penningpolitik. Under de senaste två åren har de digitala investeringarna i USA vuxit dubbelt så snabbt som i euroområdet, medan amerikanska arbetstagare använder AI under två till tre gånger så stor del av arbetsveckan som arbetstagare i de största ekonomierna i euroområdet.

Med hänvisning till Stanford AI Index noterar ECB att USA respektive Kina har producerat 59 och 35 betydande AI-modeller, medan Frankrike och Storbritannien har producerat en vardera. Den uppger också att USA står för 75 procent av den globala AI-beräkningskapaciteten, jämfört med 5 procent för Europa. Enligt ECB:s bedömning kan dessa asymmetrier skapa större ekonomiska och geopolitiska spänningar, även om handeln bidrar till att sprida vissa av AI:s fördelar.

Banken uppger att den globala investeringsboomen inom AI sannolikt bidrar till högre långfristiga räntor och driver upp priserna på AI-relaterade komponenter som halvledare. För euroområdet innebär spridningseffekterna till obligationsmarknaderna en betydande åtstramning av de finansiella förhållandena, vilket gör AI-relaterade kapitalflöden och värderingar relevanta för ECB:s penningpolitiska hållning. Den tillägger att höga aktievärderingar för AI-företag och en kraftig ökning av AI-kopplad skuldemission också medför makroekonomiska risker och risker för den finansiella stabiliteten om förväntningarna på AI-utvecklingen försvagas eller investerarnas sentiment vänder.

ECB uppger att den också driver sin egen interna agenda för AI-användning för att förbättra analyskapaciteten och organisationens effektivitet. Den kopplar detta arbete till sin bredare digitaliseringsstrategi, inklusive den digitala euron samt projekten Pontes och Appia, och framhåller samtidigt att Europa har mycket att vinna på att AI-omställningen förankras i prisstabilitet och finansiell stabilitet.

I vår tidigare artikel om ECB:s chefsekonom Philip Lanes uttalanden om AI förklarade vi hur en bredare AI-användning kan försvaga arbetstagarnas förhandlingsstyrka och bidra till långsammare löneökningar, även om inflationen ligger över målet. Vi noterade också hans varning för att omfattande företagsupplåning för att finansiera AI-investeringar stramar åt finansieringsvillkoren och höjer långfristiga obligationsräntor, vilket gör AI-drivna spridningseffekter alltmer relevanta för ECB:s penningpolitiska beslut.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.