EU:s miljöskatteintäkter ökar 2024 medan andelen av BNP fortsätter att minska

EU:s miljöskatteintäkter ökar 2024 medan andelen av BNP fortsätter att minska
EU:s gröna skatter ökar

Miljöskatteintäkterna i hela EU uppgår till 371,9 miljarder euro 2024, en ökning med 6,1 % från 350,4 miljarder euro året innan. De senaste siffrorna visar också att denna skattekategori utgör en mindre andel av både BNP och de totala skatte- och socialavgiftsintäkterna under det senaste decenniet.

Höjdpunkter

  • EU:s miljöskatteintäkter ökade med 21,4 miljarder euro på årsbasis 2024, drivet av att energiskatterna steg till 287,0 miljarder euro från 269,3 miljarder euro.
  • Miljöskatternas andel av EU:s BNP sjunker till 2,1 % 2024 från 2,5 % 2014, och deras bidrag till statens intäkter minskar till 5,1 % från 6,1 %.
  • Rumänien uppvisar den starkaste tillväxten för miljöskatteintäkter med 21,7 %, medan Sverige noterar den största minskningen med 17,7 % bland EU-länderna 2024.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Intäktstillväxt ledd av energiskatter

Enligt Eurostat är energiskatter fortsatt den största källan till miljöskatteintäkter i unionen och ökade till 287,0 miljarder euro 2024 från 269,3 miljarder euro 2023.

Transportskatter uppgår till 67,0 miljarder euro, upp från 64,0 miljarder euro året innan, medan skatter på föroreningar och resurser stiger till 17,9 miljarder euro från 17,2 miljarder euro. Tillsammans lyfter dessa kategorier de totala miljöskatteintäkterna med 21,4 miljarder euro jämfört med föregående år.

Trots den årliga ökningen visar den övergripande trenden en minskande betydelse i de offentliga finanserna. Miljöskatter står för 2,1 % av EU:s BNP 2024, ned från 2,5 % 2014, och deras andel av de totala skatte- och socialavgiftsintäkterna sjunker till 5,1 % från 6,1 % under samma period.

Landstrender visar ojämn utveckling

De flesta EU-länder rapporterar högre miljöskatteintäkter 2024, med ökningar i 22 medlemsländer.

Rumänien uppvisar den starkaste tillväxten med 21,7 %, följt av Litauen med 13,9 % och Polen med 12,7 %. Även Ungern hör till de största vinnarna med en ökning på 12,2 %.

Fem länder redovisar däremot minskningar jämfört med föregående år. Sverige noterar det största fallet med 17,7 %, följt av Slovakien med 6,1 %, Finland med 3,8 %, Grekland med 3,7 % och Bulgarien med 2,3 %.

I vår tidigare rapportering om Storbritanniens energipolitik under Miatta Fahnbulleh, beskrev vi hur hennes utnämning signalerade kontinuitet kring nettonoll och en tydligare linje för utfasning av fossila bränslen, inklusive att upprätthålla förbudet mot nya licenser för olje- och gasutvinning i Nordsjön. Vi noterade också spänningen mellan industrins krav på att driva projekt som Jackdaw och Rosebank vidare och regeringens fokus på energisäkerhet, lägre kostnader och klimatåtaganden.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.