Sveriges regering sänker prognosen för tillväxten 2026 efter krig och högre energipriser

Traders Union
Alla nyheter
Finansiella nyheter
Sänkt tillväxtprognos 2026

Alla nyheter

Toppnyheter

Redaktörernas val

Aktier

Kryptovalutor

Ekonomi

Valutor

Råvaror

Nyheter från branschledare

Företag

Ciaran Ryan

07.05.2026

Sveriges regering sänker prognosen för tillväxten 2026 efter krig och högre energipriser — Sänkt svensk tillväxtprognos

Det förvärrade säkerhetsläget kring Iran och stängningen av Hormuzsundet tynger utsikterna för svensk och global ekonomi samtidigt som återhämtningen i Sverige fortsätter i lägre takt. Finansdepartementet räknar nu med svagare BNP- och sysselsättningstillväxt 2026 än i bedömningen som lades fram i vårändringsbudgeten.

Höjdpunkter

Sveriges regering reviderar ned BNP- och sysselsättningsprognoserna för 2026 efter kriget i Iran och ökade energipriser, vilket förlänger lågkonjunkturen.
Hushållens pessimistiska syn och dämpad efterfrågan på export från grannländer väntas bromsa svensk ekonomisk utveckling under första halvåret 2026.
Trots ökad global osäkerhet och inflationsrisk bedöms KPI-inflationen 2026 i Sverige bli låg tack vare låga inflationsutfall och sänkt livsmedelsskatt.

Uppdaterad prognos för 2026

Som framgår av ett pressmeddelande från Sveriges regering har finansminister Elisabeth Svantesson presenterat en uppdaterad bedömning av den ekonomiska utvecklingen, där tillväxtutsikterna försvagas efter kriget i Iran och fortsatt geopolitisk oro. Regeringen bedömer att svensk tillväxt inte blir så stark som väntat i början av året och att hushållens pessimistiska syn på ekonomin håller tillbaka utvecklingen under första halvåret 2026.

Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 revideras ned, och Finansdepartementet bedömer att lågkonjunkturen blir mer utdragen än i prognosen från april. Samtidigt fortsätter återhämtningen i ekonomin, men i långsammare takt än vad som tidigare väntades.

Energi, inflation och export pressar ekonomin

Den fortsatta osäkerheten i geopolitiken och handelspolitiken påverkar enligt regeringen både omvärlden och Sverige. Högre energipriser driver upp inflationen globalt, samtidigt som svagare förtroende bland hushåll och företag i Sveriges grannländer väntas dämpa efterfrågan på svensk export.

Regeringen pekar också på att den globala osäkerheten ökar inflationsrisken i Sverige. Trots det väntas KPI-inflationen bli låg 2026, med hänvisning till låga inflationsutfall och sänkt mervärdesskatt på livsmedel.

Elisabeth Svantesson säger att kriget i Iran har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och orsakat störningar, men framhåller att Sverige står starkare än många andra länder tack vare låg statsskuld och relativt lågt beroende av fossil energi. Enligt henne väntas den svenska ekonomin fortfarande växa snabbare 2026 än genomsnittet i U.S. och euroområdet, och regeringen uppger att den är redo att vidta ytterligare åtgärder om läget försämras.

I vår tidigare artikel om det kraftiga oljeprisfallet beskrev vi hur Brent och WTI rasade när marknaden tog fasta på signaler om att USA och Iran närmade sig ett ramavtal och en möjlig avspänning i konflikten. Vi noterade också att prisrörelserna skedde efter en längre period av uppgångar kopplade till störningar vid Hormuzsundet, vilket understryker hur snabbt energipriserna kan svänga när det geopolitiska läget förändras.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.

Gillade du artikeln?