Sverige inför undantag från nytt lönekrav för arbetskraftsinvandring

Sverige inför undantag från nytt lönekrav för arbetskraftsinvandring
Nytt undantag för lönekrav

Efter att de flesta lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2026 justerar regeringen nu reglerna för arbetskraftsinvandring med undantag för flera grupper. Beskedet omfattar bland annat bristyrken, tech- och life science-startups samt vissa nyutexaminerade, samtidigt som kontrollen av arbetsgivare skärps.

Höjdpunkter

  • Regeringen undantar 27 bristyrken, tech- och life science-startups samt nyutexaminerade och ukrainska flyktingar från nytt lönekrav för arbetskraftsinvandring från 1 juni.
  • Nytt generellt lönekrav på 90 procent av medianlönen införs för arbetstillstånd, med undantag för vissa yrkesgrupper och uteslutning av personliga assistenter och skogsbärsplockare.
  • Arbetsgivare måste anmäla om en utländsk arbetstagare med tillstånd inte påbörjar arbete inom fyra månader och Migrationsverket får utökad tillgång till arbetsgivarinformation i register.

Undantag och skärpta regler i migrationspolitiken

Enligt ett besked från Government.se har regeringen beslutat om ändringar i utlänningsförordningen som kompletterar lagändringarna i propositionen om nya regler för arbetskraftsinvandring.

Ändringarna innebär att totalt 27 bristyrken undantas från det nya lönekravet för arbetstillstånd. Även anställda i tech- och life science-startups, personer som har examen i vissa reglerade yrken, nyutexaminerade och flyktingar från Ukraina undantas. Från den 1 juni i år omfattas dessa grupper i stället av ett lönekrav på 75 procent av medianlönen i Sverige.

Regeringen föreslår samtidigt ett generellt lönekrav på 90 procent av medianlönen i Sverige för att arbetstillstånd ska beviljas. Två yrken, personliga assistenter och skogsbärsplockare, utesluts dessutom från möjligheten att få arbetstillstånd.

En ny anmälningsskyldighet införs också för arbetsgivare om en utländsk person som beviljats arbetstillstånd inte har påbörjat sitt arbete inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag. Migrationsverket får dessutom tillgång till viss information om arbetsgivare i misstankeregistret och belastningsregistret.

Effekter för kompetensförsörjning och arbetsmarknad

Regeringen beskriver förändringarna som en balans mellan stramare kontroll och fortsatt tillgång till kompetens inom sektorer med arbetskraftsbrist. Migrationsminister Johan Forssell säger att reformerna ska motverka missbruk, stärka kontrollerna och samtidigt stödja övergången till mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz lyfter särskilt fram behovet av undantag för yrken inom techsektorn och industrin, medan Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin pekar på att viktiga vårdyrken undantas från det nya lönekravet. Därmed väntas beslutet få betydelse för både näringslivets rekrytering och vårdens långsiktiga kompetensförsörjning.

I vår tidigare artikel om Finansdepartementets nya prognos för svensk ekonomi 2026 beskrev vi hur den globala energioron, kopplad till läget i Mellanöstern, tillfälligt bromsar återhämtningen genom högre energipriser och dämpad tillväxt. Vi noterade samtidigt att regeringen ser starka offentliga finanser, låg inflation och stödåtgärder som faktorer som kan stärka sysselsättningen och bidra till en tydligare förbättring under andra halvåret 2026.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.