ECB kopplar grön omställning till lägre inflationsrisker i euroområdet

ECB kopplar grön omställning till lägre inflationsrisker i euroområdet
ECB: Grön omställning dämpar inflationen

Europas beroende av importerade fossila bränslen fortsätter att förstärka inflationsvolatiliteten och den ekonomiska osäkerheten i euroområdet när geopolitiska konflikter och klimatrelaterade chocker påverkar energi- och livsmedelspriser. Europeiska centralbanken menar att en snabbare omställning till nettonoll kan minska dessa påfrestningar, men bara om den stöds av en bredare politikmix som håller omställningen ordnad och relativt kostnadseffektiv.

Höjdpunkter

  • Eurosystemets personalprognoser för juni reviderar ned tillväxten och upp inflationen i euroområdet för 2026 och 2027 på grund av ihållande energi- och geopolitiska påfrestningar.
  • ECB hänvisar till forskning som visar att europeiska företag minskar kapital- och FoU-investeringar efter oljechocker, till skillnad från amerikanska företag, på grund av större beroende av fossila bränslen.
  • ECB varnar för att klimatdrivna livsmedelsprischocker kan lägga till upp till 1,8 procentenheter på inflationen efter extrema somrar, och uppmanar till grön omställning för att minska långsiktig inflationsvolatilitet.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Euroområdets utsikter pressas av energi och klimat

Som framgår av ett tal från Europeiska centralbanken är euroområdet fortsatt sårbart för oljeprischocker, leveranshot och ökad osäkerhet på grund av sitt fortsatta beroende av importerade fossila bränslen.

ECB säger att kriget i Mellanöstern återigen driver upp oljepriserna och tynger regionens ekonomiska utsikter, även om den resulterande energichocken hittills är mindre allvarlig än krisen efter Rysslands invasion av Ukraina. I Eurosystemets personalprognoser från juni har grundscenariot för tillväxt reviderats ned för 2026 och 2027, medan inflationen reviderats upp för samma period jämfört med marsprognoserna.

Centralbanken noterar också att grundscenariot bara fångar en möjlig effekt av konflikten, medan andra scenarier pekar på antingen mycket allvarligare eller mildare makroekonomiska utfall. Denna osäkerhet försvårar både politiska beslut och företags och hushålls beslut, samtidigt som högre insatskostnader och svagare efterfrågan tynger konsumtion och investeringar.

ECB-forskning som nämns i talet visar att europeiska företag minskar kapitalinvesteringar samt forskning och utveckling efter oljeprischocker. Amerikanska företag reagerar däremot inte på samma sätt, vilket delvis speglar Europas större beroende av importerade fossila bränslen.

Grön omställning ses som buffert för prisstabilitet

Klimatförändringar påverkar också i allt högre grad livsmedelspriser, där senaste tidens prisuppgångar på bland annat olivolja, kakao och kaffe kopplas till historiskt extrema väderförhållanden. Talet säger att värmeböljor påverkar livsmedelspriser på ett icke-linjärt sätt och att effekten blir större vid högre absoluta temperaturer.

En ny studie som ECB hänvisar till visar att livsmedelspriserna i Europa kan stiga med upp till 1,8 procentenheter efter en extrem sommar under klimatförhållanden som väntas på 2060-talet, jämfört med ett hypotetiskt scenario utan klimatförändringar. Banken menar att centralbanker måste ta hänsyn till pågående klimat- och naturkriser i inflationsprognoserna, annars riskerar de att underskatta inflationspåverkan.

Talet varnar också för att lägre ekonomisk aktivitet och högre arbetslöshet i sektorer som är utsatta för klimat- och naturrisker kan försvaga företags och hushålls återbetalningsförmåga, vilket ökar kreditriskerna för banker och kan minska tillgången till nya lån. Mot denna bakgrund menar ECB att en snabbare grön omställning kan ge ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar genom att minska Europas beroende av importerade fossila bränslen, reducera framtida klimatskador och bidra till lägre inflationsvolatilitet över tid.

Europas rekordvarma junivärmebölja visade hur extrema väderhändelser redan stör elförsörjning, transporter, arbetsplatser och folkhälsa, och blottlägger brister i regionens anpassningsberedskap. Vår tidigare rapportering har också pekat på de växande ekonomiska kostnaderna av värmerelaterade händelser och den politiska obalansen i EU:s utgifter som fortfarande gynnar utsläppsminskningar framför klimatanpassning, vilket lämnar företagen med färre incitament att förbereda sig för allt oftare extrema väder.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.