EU:s gaspriser för icke-hushållskunder sjönk på årsbasis under första halvåret 2026

EU:s gaspriser för icke-hushållskunder sjönk på årsbasis under första halvåret 2026
EU:s gaspriser sjunker 2026

De genomsnittliga gaspriserna för icke-hushållskunder i EU sjönk på årsbasis under första halvåret 2026, trots att de steg något jämfört med föregående halvår. Uppgifterna gäller användare med en årlig förbrukning på mellan 10 000 och 100 000 gigajoule och visar att skatternas andel av det totala priset ökade till 17,5 %.

Höjdpunkter

  • EU:s genomsnittliga gaspris för icke-hushållskunder är 0,06 euro per kilowattimme under första halvåret 2026, 6,7 % lägre än året innan men 1,8 % högre än under andra halvåret 2025.
  • Skatternas andel av EU:s gaspris för icke-hushållskunder ökar till 17,5 % under första halvåret 2026, från 16,4 % under första halvåret och 15,9 % under andra halvåret 2025.
  • Sverige har det högsta gaspriset för icke-hushållskunder, 0,11 euro, och en årlig prisökning på 3,1 % under första halvåret 2026, medan 24 av 25 länder rapporterar årliga prisnedgångar.

Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.

Eurostat-data visar blandad utveckling mellan halvåren

Enligt Eurostat uppgår det genomsnittliga gaspriset för icke-hushållskunder i EU till 0,06 euro per kilowattimme under första halvåret 2026. Det är 1,8 % högre än under andra halvåret 2025, men 6,7 % lägre än under motsvarande period året innan.

Skatternas andel av det totala priset uppgår till 16,4 % under första halvåret 2025 och 15,9 % under andra halvåret 2025, innan den ökar till 17,5 % under första halvåret 2026. Uppgifterna omfattar icke-hushållskunder med en årlig gasförbrukning på mellan 10 000 och 100 000 gigajoule.

Prisskillnader mellan länder påverkar regionerna

I EU har Sverige det högsta gaspriset för icke-hushållskunder, 0,11 euro per kilowattimme, följt av Finland med 0,09 euro och Nederländerna med 0,08 euro. De lägsta priserna finns i Bulgarien och Belgien, där de båda ligger på 0,04 euro.

Av de 25 EU-länderna med tillgängliga uppgifter rapporterar 24 en årlig nedgång i genomsnittspriserna under första halvåret 2026. De största fallen ses i Belgien och Frankrike, där priserna sjönk med 13,1 %, följt av Litauen med 12,5 %, Ungern med 11,6 % och Bulgarien med 10,8 %. Sverige är det enda landet där priset steg, med 3,1 %.

Läs vår tidigare artikel om Mario Draghis varning om avvägningen mellan inflationsbekämpning och långsiktig tillväxt, där vi förklarade hur en långvarig restriktiv penningpolitik kan höja lånekostnaderna, förvärra skuldutvecklingen och motverka produktiva investeringar. Vi noterade hans uppmaning till centralbankerna att inte hålla räntorna högre än nödvändigt för att återställa prisstabiliteten, samtidigt som EU bör driva på kompletterande åtgärder – som en djupare marknadsintegration och en riktad industripolitik – för att stärka motståndskraften vid återkommande utbudschocker.

Detta material kan innehålla åsikter från tredje part, ingen av uppgifterna och informationen på denna webbsida utgör investeringsrådgivning enligt vår Ansvarsfriskrivning. Även om vi följer strikt Redaktionell Integritet, kan detta inlägg innehålla referenser till produkter från våra partners.