Tweeten raderades av författaren.
Men vi sparade allt 🙂.
USA kan snart komma att anta CLARITY Act, det mest betydelsefulla lagförslaget om kryptoreglering på senare tid. Lagstiftningen drar inte bara en tydlig linje mellan SEC:s och CFTC:s befogenheter, utan definierar också hur digitala tillgångar ska integreras i det traditionella finansiella systemet. Den verkliga frågan är vem som kommer att dra nytta av de nya reglerna och vem som kan förlora en del av sin kontroll över marknaden.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Det pågår en förnyad diskussion i Washington om att skynda på CLARITY Act, ett lagförslag som syftar till att skapa tydliga regler för digitala tillgångar. Senator Bernie Moreno har sagt att lagstiftningen kan passera kongressen så tidigt som i april.
Intresset för lagförslaget är lätt att förstå. Det här är inte bara ytterligare ett tekniskt ändringsförslag. Det är ett försök att bygga en fullständig regleringsarkitektur för den amerikanska kryptomarknaden. I grunden handlar debatten om att omfördela inflytande mellan kryptoindustrin, banksektorn och federala tillsynsmyndigheter.
Det är därför JPMorgan-analytiker tror att dess passage kan fungera som en katalysator för marknaden under andra halvåret 2026.
Det centrala målet med lagförslaget är att tydligt dela upp myndigheten mellan Securities and Exchange Commission och Commodity Futures Trading Commission och att gå bort från det senaste mönstret för reglering genom verkställighet, vilket har skapat rättslig osäkerhet.
För det första introducerar lagstiftningen en formell klassificering av digitala tillgångar. Vissa tokens skulle definieras som digitala råvaror under CFTC:s tillsyn, medan andra skulle behandlas som digitala värdepapper under SEC:s jurisdiktion. Detta minskar risken för att samma tillgång kan tolkas på olika sätt beroende på vilken tillsynsmyndighet som är inblandad.
För det andra ger lagförslaget en säker hamn för nya projekt. Startups skulle kunna samla in upp till 75 miljoner dollar per år utan fullständig SEC-registrering, förutsatt att de arbetar mot decentralisering. Tanken är att hålla innovation inom USA snarare än att driva den till mer tillåtande jurisdiktioner.
För det tredje skapar lagen en väg för en token som ursprungligen utfärdades som en säkerhet för att övergå till en råvara när den når tillräcklig decentralisering. Om emittenten inte längre kontrollerar nätverket och det blir självförsörjande kan tillgången övergå till ett annat regelverk. Detta är avgörande för stora blockchain-projekt och kan utöka deras tillgång till bredare handelsaktivitet.
För det fjärde fastställer lagstiftningen tydligare regler för mellanhänder, inklusive börser, mäklare och förvaringsinstitut. För större bankinstitut skulle detta innebära möjligheten att erbjuda förvaringstjänster för digitala tillgångar med större rättslig säkerhet.
CLARITY Act stöder också tokenisering av traditionella värdepapper och tillgångar i den verkliga världen. Det klargörs att tokeniserade instrument fortfarande omfattas av befintliga värdepapperslagar. Detta är en viktig signal för infrastrukturföretag som redan håller på att bygga upp tokeniserade marknader.
Miners, validatorer och mjukvaruutvecklare skulle undantas från mäklarliknande rapporteringskrav så länge de inte bedriver förvaringsverksamhet. Detta minskar regleringstrycket på blockkedjenätverkens kärninfrastruktur.
Lagförslaget introducerar också skattelättnader för små kryptobetalningar i vardagen och förtydligar skattebehandlingen av staking. Målet är att göra krypto mer praktiskt för vanliga transaktioner.
Slutligen, och mest kontroversiellt, kan bestämmelserna om stablecoins omforma deras roll i det finansiella systemet. Om avkastningen på stablecoins begränsas skulle de i praktiken behandlas som digitala betalningsinstrument snarare än investeringsprodukter. Det skulle kunna tippa balansen till förmån för tokeniserade bankinsättningar.
Frågan om avkastning på stablecoin har varit ett av de största hindren för lagförslagets framsteg. Banker är oroliga för att tillåta användare att tjäna avkastning på digitala dollar kan leda till utflöden av insättningar och hota traditionella finansieringsmodeller. Kryptoföretag hävdar att utan avkastning skulle stablecoins placeras i en konkurrensnackdel.
Coinbase drog tillbaka sitt stöd för lagförslaget tidigare i år över dessa bestämmelser och över SEC: s utökade roll som primär tillsynsmyndighet. Enligt företagsledningen är dock en kompromiss nu möjlig, vilket tyder på att balansen mellan intressen fortfarande utvecklas.
Om lagförslaget antas i sin nuvarande form skulle de främsta förmånstagarna vara stora aktörer med etablerad infrastruktur för efterlevnad. Centraliserade börser, depåbanker, institutionella investerare och företag som bygger tokeniseringsplattformar skulle få en stabil rättslig ram för att skala upp sin verksamhet. CFTC skulle stärka sin position i övervakningen av digitala råvaror, medan SEC skulle kunna se sitt utrymme att i stort sett klassificera kryptotillgångar som värdepapper begränsas.
Alla skulle inte komma ut som vinnare. Projekt som verkade i en gråzon skulle behöva anpassa sig till tydligare regleringsstandarder. Avkastningsbärande stablecoins skulle kunna möta begränsningar om den slutliga kompromissen gynnar banksektorn. Samtidigt, om räntebärande stablecoins tillåts, skulle traditionella banker möta en ny konkurrent om likviditet.
I den meningen handlar CLARITY Act inte bara om att skapa klarhet. Det handlar om att omfördela inflytande i ett system där kontrollen över USA:s kryptoinfrastruktur står på spel. Det är därför som den politiska och branschmässiga debatten kring den har blivit så intensiv.