Kinas oljeimport kan falla till den lägsta nivån sedan pandemin, och kriget kring Iran har bara gjort denna förändring tydligare. För den globala marknaden är detta en oroande signal: världens största köpare av råolja framstår inte längre som den pålitliga källan till efterfrågetillväxt som den en gång var.
Höjdpunkter
- Kinas oljeimport kan falla till 10,9 miljoner fat per dag, den lägsta nivån sedan 2022.
- År 2025 låg importen på i genomsnitt cirka 11,6 miljoner fat per dag, men en del av den volymen gick till lager.
- Kriget kring Iran har visat att Kina inte skyndar sig att öka inköpen kraftigt, även vid leveransrisker.
- En svagare ekonomi, elbilar och lägre raffinaderiaktivitet tynger efterfrågan.
Denna artikel har översatts från originalet. Läs originalversionen av vår korrespondent här.
Importen faller mot pandeminivåer
Enligt Bloomberg förutspår det Londonbaserade konsultbolaget Energy Aspects Ltd. att Kina kan importera i genomsnitt 10,9 miljoner fat råolja per dag i år. Det skulle vara den lägsta nivån sedan 2022, då landets ekonomi drabbades av COVID-19-nedstängningar och restriktioner.
Som jämförelse låg Kinas dagliga import på cirka 11,6 miljoner fat under 2025. Men den siffran var delvis uppblåst av lageruppbyggnad, då myndigheterna försökte stärka energisäkerheten mitt i geopolitisk instabilitet och leveransrisker.
Nu ser bilden annorlunda ut. Kriget i Iran har stört välkända leveransvägar och drivit upp priserna, men Kina har inte ökat sina inköp på det sätt marknaden hade kunnat förvänta sig av världens största importör. Det tyder inte bara på försiktighet hos köparen, utan också på djupare förändringar i ekonomin.
Svag efterfrågan, inte bara ett tillfälligt avbrott
Kina har länge varit den främsta drivkraften bakom tillväxten i den globala oljekonsumtionen. Snabb industrialisering, byggande, exportindustri och en växande bilpark har i åratal stöttat efterfrågan. Men flera av dessa faktorer har nu försvagats.
Ekonomin växer långsammare, den inhemska konsumtionen är fortsatt ojämn, fastighetssektorn driver inte längre råvarumarknaderna lika starkt och elbilar ersätter bensindrivna bilar i snabbare takt. Raffinaderierna har också sämre marginaler, särskilt när råoljan blir dyrare på grund av militära risker.
I det avseendet har Iran-konflikten blivit mindre en orsak än ett test. Den har visat att även en kraftig störning av leveranser från Mellanöstern inte nödvändigtvis utlöser den typ av köprush från Kina som marknaden tidigare förväntat sig. Om efterfrågan inte återhämtar sig när marknaden normaliseras kan oljeutbudet förskjutas under lång tid.
Ett nytt riktmärke för oljemarknaden
För handlare är huvudfrågan nu om nedgången i importen är en tillfällig reaktion på höga priser eller början på en mer varaktig trend. Skillnaden är avgörande. Om Kina faktiskt passerar toppen för oljefterfrågan måste producenterna omvärdera sina förväntningar på långsiktig tillväxt.
Siffrorna är redan betydande: Energy Aspects prognos på 10,9 miljoner fat per dag innebär en minskning med cirka 700 000 fat jämfört med genomsnittet för 2025. På en marknad där även små förändringar i efterfrågan kan påverka priserna är det en betydande volym.
Kriget med Iran håller fortfarande uppe oljepriserna genom oro för störningar i Hormuzsundet. Men svagare kinesisk import verkar i motsatt riktning. Det är detta som gör marknaden särskilt instabil: geopolitiken driver priserna uppåt, medan efterfrågan från Kina begränsar ökningen.
Som tidigare rapporterats påskyndar Iran-kriget Kazakstans järnvägsprojekt mellan Kina och Europa.
- Forex
- Crypto